Dagens Nyheter – 7 maj 1873, sida 3

men dåfban enifstund?arbetat i sitt anletes svett både med knif och gaffel för att få detta i bitar, utan att lyckas, sände han efter up: passerskan och bad henne bära ut denna anv rättning och taga in något annat i stället, Efter ett ögonblick inkom bon dock åter med samma köttbit, sågande: Frun sa, att herrn ska äta upp dä han fått först, ionan han kan få något annat i stället! En viss major hade mycket långa fötter och en häst som kastade utaf hvarje ryt tare utom majoren. En qväll var majorens kalfaktor ute för att motionera hästen och blef, såsom vanligt, afkastad. En närstående kamrat till råajoron anmärkte: — Jag vet hvarför hästen icke kastar utaf major Ke — Hvarför, då? frågado flera röster. — X. ar så långa fötter, att hästen tror sig vara i skaklorna,