Dagens Nyheter – 7 maj 1873, sida 3

Men — att återkomma till dot religiösa till ståndet i provinsen — ännu frodas både läseriet, baptismen och metodismen, hvilka åsigter stå hvarandra mycket nära, ehuru deras bekännare icke vilja draga i ok med hvarandra. Det är dock en stor skilnad på en läsare nu och en läsare för 15 år tillbaka, Då uttalade han öppet att allt menskligt vetande och sträfvande vore syhd och flärd; nu uttalar han i allmänhet sin vördnad för det menskliga vetandet, och till deras berömmelse kan jag försäkra, att man bland läsare, baptister och metodister finner en ganska hög grad af hyfsning och städadt skick. I synnerhet utskicka baptisterna kolportörer, som lärt sig att ätta värde på bildning och vetande, och den kurs för baptistsmåskollärarinuor, som vårit ordnad i Malmö, har haft mycken likhet med våra vanliga folkhögskolor. Jag har känt flera hundrade läsarefamiljer och funnit, att det är högst sällsynt att barn af läsare sjelfva blifva läsare. Deo blifva tvärtom som oftast kunniga, vetgiriga och hyfsade medborgare, som under : lifvet draga fördel deraf att de uppvuxit uti ett stilla, om än något asketiskt hom. Visserligen har jag hört det påståendet uttalas, att de olika, slagen af läseri inom provinsen skulle vara i tillväxt; men efter allt hvad jag kunnat finna, äro do öfverallt i till bakagående, De utträngas af fationalismen, som söker ett förnuftigt svar på sitt hjertas frågor, och materialismen, som aldrig syssel: sätter sig med något annat än det som kan värderas i riksdaler och ören eller tillfredsställer sinnligheten. Genom de ölyckliga hypoteksinrättningarna, goda i och för sig sjelf, men förderfliga geoom missbruket, fördes skånska allmogen in i en skuldsättning, som, befordrad af landthandlande och auktionister, stigit till en betänklig höid. Aldrig hafva så många ansigtei blifvit fårade af bekymmer, som under det senaste tiotalet af år (1860— 70). Under de trenne sista åren har det deremot blifvit allmogen förunnadt att betala betydliga, ja man kan väl säga ofantliga snmmor på sin skuld och derjemte utan skuld förse sig med bättre kläder, möbler, redskap m. m. Det är ej längre bypoteksvagnar, hypoteksbonjourer m. m., utan det är kontant, med egna penningar betalda vagnar och bonjourer. En bättre tid har uppstått och den lycka allmogen åtnjuter är bygd på en sund ekonomisk utveckling. Men under dessa ekonomiska skiftningar har materialismen gjort ofantliga framsteg och jag nästan fruktar, att den ännu icke uppnått sin fulla höjd. Det är såsom en motvigt emot denna öfverhandtagande materialism, söm Jag skulle! önska en större spridning i alla delar af provinsen af goda och nyttiga böcker och folkskriftor. Vi ha en evangelisk fosterlandåstiftelse, som är så litet evangelisk att man baft mer än tillräckligt skäl stt jomföra dön med en viss stiftelse i södra Europa. Hvarföre skulle man icke kunna åvägabringa en humanistisk fosterlandsstiftelse etter den förras möneter? Mönstret är ej att förakta. Om bildningens förkämpar egde samma nit, som läseriets förkämpar, skulle en sådan stiftelse längesedan kommit till stånd. Så länge det upplysta. Skåne har hela bylag, ja socknar, der ingen annan bok finnes, utom hos presten och skollärarn,: än bibeln; psalmboken; katekesen, abeboken och årets almanvacha-och ingen tidning läses, eå står det i sanning ej bra till med upplysningen. Jag talade för ett par dagar sedan med en man som var 55 år gammal; törmögen och om jag icke misstager mig, kyrkovärd; — åtminstone. shar-: han varit det senarev -Denne man bar aldrig egt och, hvad mer är, aldrig läst vågon bok eller tidning; utom bibel, psalmbok och Norbergs postilla. Hans skollärare hade för. några år sedan velat förmå honom att prenumerera på svenska Veckobladet, men blifvit affärdad med de orden: hvad skulle det tjena till?Den -mannen, som icko är läsare, snarare materialist, har sannolikt många likar i vår provins, Måtte fosterlandsvännerna i vårt land med all kräft verka för upplysvingon: Mycket är i den vägen ännu att göra. Brawt Anund,