Dagens Nyheter – 3 maj 1873, sida 2

eva ken kommit hit för att, å sin herres vägnar, erbjuda mig tvåhundra guld-6cus, om jag vill åtaga mig besväret att hänga er i närmaste träd eller galge. : — Död och pina! utropade Maurevert, i det han blef purpurröd i ansigtet af förargelse; i deg tyckas då alla menniskor tänka på att hänga mig! Sacrebleu! Ha de då i en hast upptäckt, att min fru moder gjort sig skyldig till en brottslig svaghet, eftersom de vilja behåndla mig, såsom vore jag ej bättre än en bonde? Jag vill säga er på förhand, Herr de Oroixmore — och jag ber att iförbigående få anmärka, det jag endast af artighet kallar er med detta adliga namn, emedan ni i sjelfva verket ej har rätt att bära det-— jag säger er på förhand att, innan pi lyckats förpassa mig till galgen, skall jag slåss som en tiger och göra er och era kreatur så myckot ondt som möjligt. Jag förklarar vidare, herr de Croixmore, att ni är den dummaste åsna som någonsin bevat på en äng. Huru kan ni tala om att hänga mig för tvåhundra guld-6cus, när ni får fyrahundra genom att återgifva mig friheten? En sådan handling vore ju ett vanvettigt slöseri. Hvad er angår, lymmel, fortfor han; i det han kastade en yredgad blick på Benoist, svär jag vid min adelsmanna-ära, vid min dolk och mitt svärd att jag skall — om himlen skonar mitt. lif — på ett förfärligt sätt bostraffa er oförskämdhet. Jag skall icke tillåta, att ni afs