Dagens Nyheter – 2 maj 1873, sida 1

mycket. Hvad er beträffar, kapten de Maurevert, vill jag, med hänsyn dels till den tjenst, ni en gång gjort mig, och dels till de fyrahundra guld-6cusj ni nu är mig skyldig, medgifva att — ahl jag fick en id6. En sammankdmst af SJemnlikhets-liganst medlemmar kommer att ega rum ett stycke härifrån i afton; ni skall följa mig dit. Måhända kan någon af de många, jag der träffar, lemna mig ep och annan upplysning rörande jert förhållande till markisen. Adjö, kapten; när det blir tid till att bryta upp, skall jag skicka efter er. . Chefen för banditerna på slottet Tournoil bugade sig för sin fånge och lemnade honom, utan att afvakta något svar: Maurevert hörde honom tillsluta den massiva ekdörren samt derefter skjuta en väldig rigel derför. — Guds död! sade han till sig sjelf; det är ganska klart, att mitt förbund med Raoul varit mig vida mer till skada än till gagn. Bebl det är ändå ej min stackars vapenbroders fel. Hänga mig! — mig! En sådan förryckt id6! Innan de skulle kunna bemäktiga sig min person, komme jag helt visst att nedgöra två tredjedelar af garnisonen.,, Förfärliga föreställning! — Tänk om de skulle lemna mig att dö af hunger i detta rum! Under de två timmar, kaptenen fick förblifva allena i sitt fängelse, uppgjorde han de mest storartade och extravaganta planer; men han hann icke fatta något definitivt beslut,