Dagens Nyheter – 1 maj 1873, sida 2

Andra punkten blef utan diskussion bifallen. Tredje punkten återremitterades på yrkande af hr Caspersson, likaledes den fjerde på förslag af hr Mannerskantz. Andra kamma. ren fattade i dennä fråga samma beslut som den första af samma skäl, på yrkande af hrr Helander, Carl Ifvarsson, Ola Andersson och O. .B. Olsson. Bränvins tillverkning och försäljnings Bevillningsutskottets förslag om vilkoren härför bifölls af första kammaren och jomväl af den andra. I den sistnämda förekom diskussion endast om 3:dje punkten, innefattande sådant stadgande angående forsling at bränvin landvägen inom en mil från kusten mellan norska gränsen samt på gränsen mellan Blekinge och Kalmar län, att ett qvantum, öfverstigande 15 kannor, måtte åtföljas af säljareng den lagliga åtkomsten styrkande intyg. Hrirr C. 4, Jönsson och Lyttkens, rädda för att trassel genom beloppets sättande så lågt skulle uppstå, ville hå 60 kannor i st. f. 15. Hrr Ola Månsson och Nils Nilsson önskade att hela punkten, såsom onödig, måtte slopas, men på yrkande af hrr Danielson, Fock, Ry lander och Fredriksson bifölls hvad utskottot föreslagit, dock först genom votering oeh med 88 röster mot 50. Det från föregående dag i andra kammaren andra gången bordlagda förslaget till gemensam voteringspropositioni fråga om öfverflyttning från riksgäldskontoret till statskontoret af åtskilliga ärenden gaf äfven i går anledning till några yttranden, i följd deraf att hr Hedin vidhöll sia åsigt att statsutskottet, genom att i propositionen upptaga hvad kamrarna sammanstämmande beslutit, förfarit oriktigt. Detta bestreds af hrr grefve Posse, Nils Larson i Tullus och Sjöberg, nvilka visade att kammaren, genom att bifalla hr Rundbäcks vid betänkandet afgifna reservation, fattat det beslut som nu i voteringspropositionen förelåg, och kammaren godkände äfven denna åsigt, Första kammaren biföll utan vidare hvad utskottet hemställt. Andra kammaren genomgick derefter det återstående af lagutskottets utlåtande om lagfart å fång till fast egendom och afslog, i konseqvens med beslutet angående 1 3, hela författningsförslaget samt andra dermed sammanhängande lagförändringar, med undantagafhvad som stadgats om gode mans be fogenhet att besluta om inteckning och försäljning af frånvarandes fasta egendom, — Första kammaren affärdade, på grund af, med: kammarens ofvannämda beslut, de sedan i lör: dags återstående punkterna af lagutskottets betänkande i fråga om förändrade bestämmelser angående laga tång å fast egendom, helt hastigt, dervid i de punkter, der utskottets hemställan skilde sig från k. m:ts proposition i allmänhet, den senare af kammaren godkändes. Ändring af legostadgan. I anledning af återremiss af andra punkten af lagutskottets utlåtande nr 15, innefattande, såsom våra för riksdagsarbetena intresserade läsare utan tvifvel erinra sig, en hemställan till ändring af gällande legostadga, har lagutskottet, med ledning af den först förda debatten, föreslagit sådant tillägg till 52 3 nämda stadga, hvarigenom hvar och en, gom tager i sitt arbete någon som ej med betyg visar sig icke vara annans lagstadda tjenare, skulle göra sig skyldig till bestämda böter, Första kammaren har förut afslagit detta tillägg och samma utgång fick frågan i andra kammaren med den betydliga majoriteten af 104 röster mot 52. Det orimliga och ändamålslösa i det föreslagna stadgandet framhöllos af hrr Dickson, Philupsson, Sjöberg, Wedberg, Hans Larsson, Hielm, Carl Ifvarsson, And. Pehrsson, Kolmodin, 4, W. Staaff, (med hvilken hr Nybleus instämde), Ola Jönsson, Per Nilsson i Espö, Nils Larson i Tullus, G. Mcoechel, Sven Nulsson i Österslöf, Granlund, Falk, Per Nilsson från Norrb., Biesert, Edström, von Schoultz och C. J. Bengtsson. Lagutskottet försvarades af hrr Sven Nilsson i Efveröd, Nus Pet. tersson i Runtorp, Åke Andersson, Wester. dal, Sven Andreasson och C. A. Jönsson, af hvilka den tredje talaren i ordningen medgaf, att det vore bättre att hela denna stadga af skaffades, så att det fria aftalet fioge gälla, än att hafva en undantagslag för detta fall; men då det stadgas något i afseende på husbondes skyldigheter, borde något stadgande äfven binda tjenaren. I anledning af andra kammarens återromiss af ett par punkter af dissenterlagen hade lagutskottet homställt till kammaren att i dessa punkter fatta beslut. Kammaren be slöt derför dels, i enlighet med hr Carlöns yrkande, att i 19:23 för blandade äktenskap, ingångna före den beslutade dissenterlagens antagande, bibehålla rättighet för mannen att bestämma i hvilken lära barnen skola uppfostras, dels ock att bifalla sjolfva ingressen till lagförslaget. Detta sistvämda beslut fattades med 97 röster mot 60, . Hr Hedin, med hvilken hr Ola Jönsson instämde, sökte få ur ingressen utesluten den mening, att en förordning af civillags natur skäll blifva gällande endast under det vilkor, att kyrkomötet godkänner do för dess tillämpning nödiga. ändringarne i kyrkolagen. Tal ville icke fastlåsa i vår lagstiftniog en sådan kyrköstats-grundsats som att kyrkomötet skall stå a