Dagens Nyheter – 29 april 1873, sida 1

ÅTTONDE KAPITLET. En god handling blir aldrig obelönad. Kapten de Maurevert, hvilkens långa frånvaro förorsakat Raoul så många bekymmer, bade efter sin afresa från Tauyve haft åtskilliga äfventyr. Vi göra honom endast rättvisa, då vi nämna, att han vid anträdandet af denna färd ingalunda var okunnig om de allvarsamma faror, för hvilka han utsatte sig. I hvarje ögonbliok väntade han att få se markisens blodtörstiga legoknektar komma framrusande ur någon skogsdunge; och vid tanken på den ojemna strid, som i sådant fall skulle uppstå, kände han sig föga böjd för att le, huru tapper han än var. — Jag vet, sade han till sig sjelf, i det han sporrada sin häst, atv jag nu begår en oförsigtighet, som vid min ålder är oförlåtlig. Om jag lyssnat till mitt förnufts stämma, skulle jag i denna stund varit markis de la