Dagens Nyheter – 28 april 1873, sida 2

liberal som att bjuda 20.000 rdr för en prez dikan och en bön; hvad sjelfva saken beträffade ville talaren bifalla hvad utskottet tillstyrkt, Detsamma gjorde hrr Per NilssoniEspö, Hielm, gretve Posse, Wigardt och Törnfelt, hvilken sistnämde förklarade sig vilja med lifosh blod förevara korungadömet och dess grundvalar. Han kunde dock icke undertrycka den tanken att konungadömet undergräfves genom att anspråk oupphörligen framställas rörande oväsentliga ändamål, såsom kröningar, k. begrafniogar etc. HSkulle anslag för något sådant ändamål ifrågakomma, vore det i alla händelser lämpligare att dertill passa fillfället af ett slutadt lefnadslopp, än vid början af ett sådant. Till denna anmärkning fogade talaren den förhopping, att det nu måtte vara fråga om sista smörjelsen i vårt land. Med åberopande af de skäl, som blifvit så väl framhållna å hr Carl Ifvarssons reservation, yrkade hr Hedin att det ifrågåsatta anslaget måtte afslås, Utan votering biföll emellertid kammaren detsamma. Folkskolelärarnes löneförmåner. Andra kammaren gillade äfven efter någon öfverläggning statsutskottets, i anledning af Åtörremiss af ett föregående betänkande, gjorda hemställan om införande af det stadgande, att för hvarje examinerad och vid tolkskola wvoderbörligen tillsatt ordinarie lärare eller lärarinna, som i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort i fom år för en lön af minst 500 rdr, skall-den årliga löhen, der densåmma icke uppgår till 600 Tär, till döttå belopp höjas; äfvensom att förslagsanslaget för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor måtte höjas med 150.000 rdr. Beslutet fattades med 89 röster mot 37, som afgåfvos för löneförhöjningens inträdande fom år efter det folkfkololärare eller Järsrinna sin befattniog tillträ Hr Johns Runadäck framhöll det björtlöga i utsköttets förslag, söm kumde leda derhän, ätt skollärare, som tjenstgjort kanske 15 å 20 år, skulle få vänta ytterligare 5, innan den välbehöfliga lönetillökningen utfölle. Han ville derför att lönen utan andra vilkor än efter 5 års tjönst Måtte höjas till 600 rdr. Detta yrkande undörstöddes af hrr Ola Jönsson i Kungshult, Adr, Rundbäck, P. Olsson, Per Nilsson i Kulhult, ÅA, W. Staaff, gröfve Posse, von Schoultz, Edström, Uhr, Hedin, Granlund, Biesert, Törnfelt, Åke åndersson och Nils Hansson. Endast hrr Per Nilsson i Espö och Törnebladh ville bifalla utskottets förslag, den senare af fruktan för att kommunerna skulle ånse stegringen för häftig och fatta ovilja mot skolan, Vid vädjandet till den tysta kraft, som ligger i voteringsurnan, segrade emellortid utskottet, såsom ofvan sades, med 89 röster mot 87. Statsutskottets hemställan om löneförhöjning åt vaktbetjeningen vid statsrådet och statsdepartementens expeditioner samt åtskilliga centrala embotsverk afslog andra kammareh med 98 röster mot 81, på yrkande af hrirr Less Olof Larsson, Jonas Jonasson och Bven Nilsson i Efvöröd. Då första kammaren fattåt ett motsatt beslut, blir denna fråga alltså föremål för gemensam vo tering. : Utan diskussion godkände andra kammaren, liksom förut deh första; statsätskottets me. morial om anvisande af de i regeringsformens 63 3 föreskrifaa kreditivsummor. Under aftonsammanträdet förekom i båda kamrarne endast lagutskottets utlåtande med förslag till förordning åängående lapfart å fång till fåst egendom ms m. Första punkten i utlåtandet, afstyrkande hr Fredrikssons motion om lag om inskrifning i fastighetsbok, bifölls af första kammaren utan diskussion. Hufvudsakligasto öfverläggningen rörde big om utlåtandets andra punkt och det deri intagna törslagets 1:sta 2, hvilken löd: Hvem som genom köp; byte; gåfva, testamente, arf, giftorätt, Bkattölösen af krotojord eller antorledes med eganderätt åtkommor tast egendom, söko lagfart å fångst Vid det rutt, hvarutider egendomen lyder. Hörör egendomen under flera rätter, skall med hvarje del lagfaras vid den rätt, hvarunder den del lyder. Hvad sålunda är stådgadt åfser jemväl frälseränta, fåst egendom; som innehafves såsom fideikommiss, samt sådanå på ofri grund i ståd uppförda hus eller andra byggnader; hvarifrån egaren ej må skiljäs, så länge hån erlägger tomtören eller utan att lösen för byggnaderna gifves, T första kammaren unnträdda mot danna