Dagens Nyheter – 26 april 1873, sida 2

som skulle förgå innan jag ktänds återvinna min frihet. Men under hola året visade jag aldrig något tecken till otålighet — icke en enda gång gaf jag min kamrat skäl att klaga öfver bristande vänlighet från min sida. Hvad honom angår, betedde han sig sofö en lymmel; den narren missförstod mig, han tog min hederskänsla för en. svaghet. Mon dieu! Jag lät. honom till sist erfara huru stor hans villfarelse varit; jag lemnade honom liggande på marken och. blödande ur mer än tjugn väldiga går, som jag tillfogathonom med min dolk! En storartad duell, må ni tro, chevalier! Det skulle. .ha varit en sann tillfredsställelse för er-att so derpå. Låtom oss nu dricka ett glas Saint Pourgain — skål för vårt förbund! Kaptenen tömde i botten den rymliga bägare; som. han. förut fylit. till brädden; derefter steg han upp och började epänna på sig harnesket. H — BSäg mig uppriktigt, min käre kamrat, yttrade han. härunder till Raoul; hurudan är er karakter?. En. öppen bekännelse från er egen sida skall bespara mig mödan att studera er. ; — Er fråga är besynnerlig, kapten, och gör mig verkligen något förlägen. En men. niska, känner aldrig sig sjelf; hon tager lätt sing. fel. och brister. för att vara dygder, Emellertid vill jag söka svara er så godt jag kan, . Jag tror, att det finns något godt hoa mig; ty då jag bevittnär ädla handlingar, ers