Dagens Nyheter – 25 april 1873, sida 2

medan han talade, haft sin blick fästad på hans -ansigte, elektriserades deraf och utropade rörd : — Må himlen välsigna era företag samt uppehålla ert mod och er styrka! — Han behöfver någonting annat än böner för att komma fram till Paris, svarade Maurevert. Innan han ridit tio mil, skall han bli öfverfallen af markisens apostlar och tagen till fånga. Sforzi är tapper — den goda egenskapen har han åtminstone — och han skall försvara sig såsom det anstår en hjelte. Han skall döda en, två — ett halft dussin, om ni behagar, men herrar apostlar äro tolf till antalet, och de skola derför till sist bli honom öfvermäktiga. Förlita er på min gamla erfarenhet, chevalier. Stanna lugnt här — sätt icke under någon förevändning er fot utom slottsporten! Medan ni lefver i säkerhet inom dessa murar, skall jag arbeta för oss båda. Eftersom mitt förslag om att anlägga ett försåt misshagar er, skall jag i stället tillgripa andra medel. Vill ni vara god; min fru, och pefalla någon af era tjenare att så fort som möjligt sadla min häst? Jag vill resa genast. — Ensam, kapten? utbrast Raoul. Det tilllåter jag inte! — Bacrebleu!... Chevalier, jag har respekterat era betänkligheter — är det för mycket att ni bevisar er erkänsla härför genom att tillåta mig handla efter min egen vilja? — Men om vi skulle bli anfallen?