Dagens Nyheter – 25 april 1873, sida 2

— 0 — gå er egen väg, förbehållande mig sjelf rätt att handla efter min öfvertygelse. Den rådplägning, som en stund pågått mellan kapten .de Maurevert, Sforzi och Diana, afbröts nu genom fru dErlanges ankomst. — Herr BSforzi, sade hon, jag är er synnerligen förbunden och ber er mottaga mina tacksägelser för det bistånd, ni velat gifva mig. Icke desto mindre vill jag ej dölja för er, att jag beklagar den häftighet ni visade. Vreden är en stor synd, chevalier. — Korg, för tusan! utbrast kaptenen, nu går det för långt. Tillåt mig säga er, min fru, att chevalierns ädelmod — eller, för att tala tydligare, vanvett — efter all sannolikhat kommer: att bereda honom en sorglig ändalykt. Om han, i stället för att taga parti för er, som han knappast känner, hade inlåtit sig i underhandlingar med markisen, skulle han i närvarande stund icke allenast befinna sig utom all fara, utan. derjemte — hvilket i min tanke betyder ännu mera — vara egare af några hundra guld-cus. Pardieu! jag måste säga, att om ni ej kan visa er tacksam, bör ni åtminstone vara nog artig att låta oss slippa höra era predikningar. Fru dErlanges lyssnade till detta förmätna språk med majestätiskt lugn. Kapten de Maurevert,.som blef alltmera het, fortfor: — Må monsieur Satan flyga bort med min själ, om jag begriper huru vi skola kunna