Dagens Nyheter – 23 april 1873, sida 2

-— OJ — respekt. Jag är fast besluten att strängt bestraffa er första olydnad. Befall genast era tjenare att insläppa och pläga mina följeslagare, hvilka ni, tack vare er förolämpande misstänksamhet, nödgat mig att lemna utanför porten till er boning. 3 i — Herr markis, svarade fru dErlanges lugnt, i senningens och rättvisans namn bestrider jag era anspråk. Jag är icke er vasall, och jag är ej heller någon annan menniska lydnad skyldig än min och er gemensättme herre Henrik III, Frankrikes konung. Era planer äro lätt genomskådade, era syften kända — ni söker en förevändning för att beröfva mig min förmögenhet och mina besittningar. Markis de la Tremblays, ert uppförande är ovärdigt en ädling och fäster en evig skamfläck på er vapensköld !— Min frå, ropade markisen, blek af rageri, denna sista handling af uppstudsighet och oförlåtligt öfvermod skall snart blifva på lämpligt sätt bestraffad. Fru CErlanges upplyftade sitt hufvud och, pekande på dörren med en stolt åtbörd, yttrade hon: . — Min herre, jag vill ej qvarhålla er längre. Ett olycksvådande leende krusade markis de la Tremblays tunna läppar. — Innan dagen gått till ända; min fru, sade han, skall jag återvända hit. Det är blott ett förhållande som gör mig ledsen: att