Dagens Nyheter – 23 april 1873, sida 1

oo VW on desto större blir boviset på er ånger; och ingen. kan ju nog mycket sörja öfver att ha trotsat sin suverän, eller huru? Jag afvaktar ert svar, markis, Under det vår jätte talade, had6 uttrycket i margisens ansigte undergått en besynnerlig förändring. Han såg icke längre förtörnad ut, den högdragng minen var försvunnen; i stället. framlyste ur hans blick en lugn resignation. . — Kapten, svarade han i en nästan vänlig ton, jag har alltid hyst den största aktning för män med ett sundt praktiskt förstånd. Ert sätt att se saker och förhållanden behagar mig mycket. Jag erkänner, att jag begått on förseelse; då jag ej genast egnade er dea uppmärksamhet, ni förtjenar. -— Ah, märkis, ni smickrar mig! — Icke alls — jag gör er endast rättvisa. Det skulle förvåna mig högligen, herr kapten; om vi ej till sist blefvo goda vänner. — -Det. vore vensstor ära för mig... Men må vi nu återgå till frågan om lösepenningen. — Mod nöjer Ni skall finna, att jag är beredd att göra de största uppoffringar. — Åh, det gläder mig oändligt att böra er tala så, markis! Jag å mid sida besjälas af den försonligaste stätining, Var så god och framställ ert anbud! Markis .de 1a Tremblays betänkte sig ett ögonblick; och han stod just i begrepp att