Dagens Nyheter – 22 april 1873, sida 1

sla och ett något romantiskt lynne samt var full. komlig danad att genom dessa egenskaper och de framsteg, hor under Borgs bandledning gjorde, väcka deltagande för sig sjelf och den gryende inrättningen. Med henne hölls år 1808 en exa. men inför åtskilliga ansedde män, hvaraf följden blef att Borg erhöll af regeringen 450 riksdaler i understöd; och efter en annan, hvilken hölls å börssalen den 9 juli följande året inför hofvet, ständerna och en mängd åhörare, förklarade sig droningen för institutets beskyddarinna, och en kungl. proposition afläts till ständerna om ett etatsanslag för detsamma. Den ofvamnämde förmannen hade emellertid icke glömt sitt agg och förmådde så mycket, att endast hälften af den begärda summan beviljades eller 3,33313 riksdaler banko, samt att anvisningens afsändande till statskontoret fördröjdes i mer än två år, eller till den 8 juli 1812, under hvilken tid Borg endast med största svårighet förmådde genom lån upprätthålla inrättningen, Man hade tillika utspridt menliga rykten om densamma och om elevernas behandling derstädes, hvarföre allmogen tvekade att dit uppskicka dem af sing barn, som härtill blefvo utsedda. För att undanrödja dessa farhågor företog Borg, om sommaren år 1812, en vandring till fots med sina elever geuom åtekilliga landekap, och följden blef, att flera ansökningar om emottagande af bara inkommo än som kunde beviljas. En brytoing hotade att år 1816 förstöra hela institutet. Den var föranledd af något missförstånd med drottningen. Borg tog afsked och uppsatte ett institat på egen hand i ett bus, det han inköpt vid Manilla å Djurgården, hvaremot det offentliga skulle fortsättas under drottningens inseende. Missförståndet bilades likväl, och år 1819 återställdes allt i sitt förra skick, hvaruti det sedan förblifvit. År 1823 fick Borg anbud att stifta ett institut i Portugal, dit han afreste och der han qvarblef i sex år. År 1829 återvände han hem-—och qvarlemnade sin nya stift-lse under vård af sin bror, kapten Borg, samt af en ung portugisare, da Cunha, hvilken han inötvat härtill. Kapten Borg omkom etb offer för pöbelns fanatiem vid ett af de många blodiga uppträden, hvarmed religiöst och politiskt svärmeri i senare tider hemsökt Portugal; men hans verk har derföre icke gått under, utan fortsattes af da Cunba. I Sverige vann inrättningen allt mera förtroende och har tid efter anuan fått ökade anslag och blifvit riktad med enskilta gåfvor. Borg hade här emottagit äfven svagsinta, men endast betalande. För att utvidga stiftelsens vllgerninsar jemväl till de obemedlade af dessa olyckliga, begärde ban att få skicka en stambok kring ri: ket, hvilket tilläts. Den af regeringen tillsatta förvaltningen fordrade likväl ast de sålunda influtna medlen, äfvensom sjelfva den blifvande stiftelsen, skulle ställas under styrelsens omedelbara vård, hvilket Borg ej ville underkasta sig; och då man ej kande komma öfverens härom, undandrog han sig all befattning med saken och hänsköt afgörandet till regeringen. Under tiden afled han: döden träffade honom den 22 april år 1839 i en ålder af 62 å. Han hade likväl ännu i litstiden den glädjen ett se sin äldste son (medicine kandidaten Ossian Borg) utsedd till sin efterträdare, under hvars ladning inatitutet ännu står. Borg hade eu verkligt medfödd fallenhet för det värf, han åtagit sig. Föratt bibringa sina lärjungar kunskaper och färdigheter nppfann han åtskilliga sätt och mekaniska hjelpmedel, bland hvilka några betydligt öfvertäffa hvad i samma väg finnes vid utländska anstalter af detta slag. Derjemte hade han en alldeles egen förmåga att behandla dessa vanlovtade varelser, hvarigenom de slöto sig till honom af et: slags naturinstinkt oeh visade honom en lydnad och bängifvenhet, som ingen annan kunde tillvinna sig. Borg har författat en förklaring öfver söndagarnes evangelier med titel: De döfstumme i templet.