Dagens Nyheter – 19 april 1873, sida 2

U— — — JUJr—O—.!((!SBr7P:r—-F-—F—Er:E Populära 200logiska notiser. VI, Kråkan. a (Forts. och slut.) Kråkan för ett vida kristligare äktenskaps: lifF) än någon menniska. — Nu är det sagdt och jag blifver dervid. Under byggningstiden, som väl är kråkörnas stokmåtad, kommer än kråkherrn och än kråkfrun och än båda tillsammans: hem till byggningsstället; som vanligen är beläget i skog eller skogsdunge, der grundstenen (en pinne) lägges mellan stommen och grenarne på någon tallt), men ickei toppen, utan ofta ganska lågt ner. Väl finner man kråkbon inne i djupa slagen, men oftast träffas de 1 grannskapet a ennviskobostäder, Detta här väl sin gruad deri att kråkan beräknat lättare körma åt sina lifsförnödenheter för godt pris i närheten af os8 monniskor än i villande skog: Den, som sätter eget bo och tänker uppfostra små, bör. minsann väl beräkna allt. Man tage i detta fall kråkan till föredöme! Men der nu ingen skog finnes för kråkan att bygga uti, såsom på slättbygderna och i vestra skärgården, hur tror man bon då beter sig? Jo, på slättbygderna gör kråkan alldeles söm hennes slägtinge skåtaö, uppsöker trädgårdars och kyrkogårdars träd; och uti vestra skärgården finner man henne bygga och bo i en liten vrå bland bergen: I skogsbygd händer nog: också någon gång att kråkan finner för-godt.slå ner sina bopålär.i trädgårdsoch kyrkegårdsträd, men aldrig på berg. eller i bergsklyftor. Vid vår sterila vestkust måste kråkan tänka som så: bättre brödlös än rådlös, För ne får man ju lite hvar taks sedon dit man kommer, Det vanliga kråkbost (i träd nomligön) ä vida mindre smakfullt bygdt än skatans bo: det är mera klunsigt och saknar tak. Såsom provisoriskt bådant fungerar .nägon eller några af trädets gronar. Kräkboet består af qvistary merendels utaf barrträd, vidsre af jordoch ler klunsar, spånor, stickor,. mossa, ull, hår gamt en och annan ten fjäder, ; ; , Kråkboet 1 skärgården är af något olika byggnadsmaåterialier, hvaribland också häfstång finnes. Man tar, hvad mån har, tänker väl kråkan der. d I slutet af april hår kråkan Fänligen lagt sina 5 k 6. ägg, hvilka äro grågröfiaktiga, beströdda med-både till form och -storlek olika bruna fläckat.. ,Om dessa nu rufvas at honan ensam eller af henne och hennes kära horre och man vexelvis, kan jag icke. genom egen erfarenhet afgöra med visshet; dock. har det förefallit mig, som skulle hörr Kråka varit manlig nog och stå för litet under, våre sig sammetsöller tiätoffel, för ätt lägga sig overkgam och värms ägg. När af äggen blifvit Gögar, sor man både kråkmamma och kråkpappå med ytterlig omsorg. draga hem födoämnven till sina oskyldiga små och mata dem. ;. Att föräldrakärleken hos kråkan vila öfverse desg skönhetssione, (ifall nemligen såant skulls finnas med hänsyn till någonting annat än klädernas hel och renhållning) kan män slå sig i bäcken på, ty annars läte kråkan bestämdt sina ungar svältåihjäl för deras, som förut sagdtär, oerhörda falhets skull: dö likna ett mongolfärgadt skabbigt klöt, från hvars ena sida nedhänga ett par metmaskär (benen) under det att ett:xolossalt slemmigt gap. synes. öfverst. Jay skulle någon verkligen .tunlera på, om dess ungar möjligen kunde vara såkallade bortbytingar ), borde det i sanniog vara herrskapet Kråka. Men det är med kråkungårne som med en hel del men niskor, när de få lite Snygga kläder på sig, så så dö skapliga nog ut ) Om. fåglars: frieri, förlofning och giftermål hoppas; jag bli i tillfälle tala uti någon af följande notiser. — ) Jog har aldrig funnit kråkbon i andra träd. et) Så benämdes fordomdags af vär allmoge tilk-kropp eller: själ: eller bådadera vanlottide barn, hvilka ansågos vara af trollen föräldrar till: ställda i etillet för egna barn, so. blitvit genom oövaksamhet före döpet Dergtagna.