Dagens Nyheter – 18 april 1873, sida 3

ter och ntan att himla med ögonen, skrapa med foten eller begagna näsduk och i saknad af eau de colog(Denna fras åtföljes hosta , alltid af gäspning.) Nu vill jag sofva. — är det roligt. P. Pappa! (Semamnes-flaska. ma.) Anm. 3. Särskildt ber jag: att få kråkspråkets a. S. Samloms!-— Skaf. framhålla fen er mat sjelfve! (Sänaturligalges till ungarne, då de likhet med icke blott an-börjat kunna flyga.) Kå dra fåglaspråk, uten äfTack! (kråkbarnven: i afseende på tjock. språk. I afseende på de heten i uttalet med skan-g skan, specielt den, som amla kråkorna, synas le vara alldeles lika en talas i trakten af Malmöjdel menniskor ur olika eller Ystad joch i afse-samhällsklasser, ende på det olika uttals-lhvarken känna, hvilka tänka, sättet dels med den bredalvisa eller uttala någon vestgötskan, den spetsigasmåländskan) dels medjtacksamhet. Kråkornaoch deras vederlikar ibland eådan denna tolkas helamenniskor, från kvilka den vackra provinsen ige-de urartat iafseende på tacksamhet, hänvisas för nom. Anm. 4. Kråkiska språ-stt fullborda en ofullket är ej så särdelesikomlig uppfostran till klingande ellet vackert.hunden, ty Öm det möjstone tatksam med stanAnn, 5, jan är åtminligen skulle finnas någonisen. kråkspråksvurm, road ataf) U. : Usch! det är ruatt höra alla möjligalskigt väder. forner af kråkiskan, så VY. Ve! (Klagolåt vid går det an att experi åsynen af sönderrifvetbo, mentera både wmed krå. förstörda ägg, bortröfvade kan och kråkans ungarjungar, mictad make eller en smula. ligen Om man nem-då något af ofvanstående er den gamla krå.misstänkes skola ske.) kan eller etoppar henneVåra älskade små (så i munnen talg, så slukar(tala kråkpappa och kråkhon antingen första ellerimamma under vårlikt sista hälften af ordetsolsken) äro de snällaste, koah och i värsta falllraraste, utmärktaste och gör hon väl koahtempo-vackraste i hela både na, men lyckas inte fålkråkoch menniskoverlfram et: enda ljud, hvarat den och sådana briljanta hon sjelf synes ganskalhufven de ha! Hvilken öfverraskad, Matar manilysande framtid ståricke ungen med talg, så blir han åtminstone den da-l lem till buds! Obs. Man finner häraf gen stum som en fisk.len viss likhet emellan Kråkspråket har således kråktöräldrar och menden egenheten att under niskoföräldrar. vissa omständigheterkun-med kråkan, Till och stackars na öfvergå till en blottliten, finner sina ungar och bar spiritus lenisvara någonting non plus eller spiritus asper ochlultra i skapelseväg. Mer visar derigenom en på-lkråkungar Kro annars, taglig slägtskap med —Isanningen att säga, fula grekiskan. man säga i Upsala om denna storslär fal upptäckt?) ungar!); (Hvad skalllsom ttcyk och det lärdalsom org (hvilket aldrig dumma let med menniskomen ge, inte vore det värdt komma loch säga det till fru kråkmamma eller berr kråkpappa; nej, då fick man bestämdt sina själsfön:ter inslagna eller åtminetone litet ovelt på — ryggen. — Sådan är den materoch psaternella kråknaturen i vår dagar. Välkommen! 4. Äh! (kråkbån.) Slut på lexikonet. I Göta land har jag funnit kråkan först allvarligen bygga sedan snön fullkomligt gått af, men i Svea land under det ful ängar och skogar ännu varit ganska respektabelt snöbetäckta, Mars månad torde dock i allmänhet få anses för kråkans byggnadsmånad. Det kråkpar, som på ett ställe fatt i fred ooh ro njuta äktenskapets sällbet, återvänder alltid följande året till det gamla boet, som då grundligon repareras, Nygift kräkpar, likasom ofta nygift menniskopar, skaffar sig nytt bo. Detta tyckes ske med verklig tillfredsställelse hos kråkan. Också, der verklig kärlek råder, är ju ingen börda tung. Oih jag ou bars into riskeråde få en hel hop fender på halsen, skulle jag säga någonting splitter nytt, Jag dristar göra försöket. Den som får slaget gnälle, Tan ingen annas! Forts. BONN ARNE SRA Vin nen nen ät rr to Ae RR RA