ANDRA KAPITLET, Markis de la Tremblays tolf apostlar. Doe två vänner, som vi nyss sett duellera, hade ej väl kommit tillbaka in i värdshusets trädgård, förrän en ny person uppträdde på skådeplatsen. Det var en man vid omkring fyratiofem års ålder, med låg panna, djupt liggamde ögon, kantig ansigtsläggning, tunna läppar och oroliga, sneglande blickar. Det hela gjorde verkligen på enhvar som såg honom första gången ett föga gynnsamt intryck. Hans drägt, som var mörkbrun till färgen och af ett mindre dyrbart tyg, angaf ganska tydligt att han tillhörde tjenarnes klass. Han var en af markis de la Tremblays skogvaktare. Denne mans ankomst utöfvade en utomordentlig verkan på BSaint-Pardoux-boarne; den syntes hos dem alla framkalla någonting liknande bestörtning. Så snart de fingo se skogvaktaren, upphörde de plötsligt att samspråka, och grupperna, som bildat sig här och der, skingrades. Visserligen försökte hvar och en avt helsa honom med ett vänligt leende och en bugning; men det var lätt att Ke, det dosa artighetsbetygelser snarare vore att tillskrifva en känsla af fruktan än en verkligt vänskaplig stämning mot markisens tjenare