Dagens Nyheter – 15 april 1873, sida 6

Utrikes-Nyheter: Oaktadt ännu två veckor återstå till fyllnadsvalen för franska nationalförsamlingen, sysselsätter dock denna angelägenhet oafbrutet både tidningarne och regeringen. Enligt en berättelse till Times har Barodet, borgmästare i Lyon och radikal, antagit kandidatur för Pais. Thiers, som är mycket mot detta val, har kallat till Big flera af den moderata vensterns medlemmar för att med dem öfverlägga om medlen att förhindra denna eventualitet, som öfverallt skulle uppfattas som en ho-full demonstration mot regeringen. Medlemmarne af venstern svarade Thiers, då han uppmanade dem att understödja Remusats val, avt Thiers hellre borde söka förmå Remusat att uppge sin kandidatur. Detta förslag har Thiers icke velat bifalla. Emellertid fortsättas underhandlingarne mellan regeringen och venstern. En af Preussens och hela Tysklands vigtigaste angelägenheter, ordnandet af statens och kyrkans inbördes förhållanden, tyckes nu vara nära sin lösning. Vi ha då och då varit i tillfälle att påpeka till hvilka bittra stridigheter, till hvilka hätska och småsktiga utfall från presterskapets sida, denna fråga under årets lopp gifvit snledning, ty striden är icke från i går. Man kan räkna dess början redan från 1870, då påfven utgaf sin ofelbarhetsförklaring, eller åtminstone från den tid, då de uitra ontana för. gäfves uppmanade Tysklands kejsare att återställa påfvens verldsliga makt. Man vet huru detta afslag bade till följd att de ultramontana mer eller mindre öppet sällade sig till det nya rikets fiender; och då först kom det i dagen hvilken stor makt det katolska presterskapet hade öfver folket gent emot regeringen. BSedan 1848 hade nemligen den katolska kyrkan varit så att säga öfverlemnad åt sig sjelf, och statens rätt till uppsigt öfver kyrka och skola tycktes ha råkat i glömska. Bismarck inosåg huru nödvändigt det var att spänra tyglarna khärdare, och så utkom lagen rörande uppsigten öfver skolorna och förordningen mot jesuiterna. Detta var början; de fyra nya lagförslagen, för hvilka vi förut redogjort, bildade fortsättningen, Trots det motstånd de