Dagens Nyheter – 15 april 1873, sida 5

Kungl. teatrarnes repertoar. Stora teatern gifver i afton Den svarta dominon, hvaruti fröken Mce för denna säsong tager farväl af Steckholmspubliken; onsdag: Marco Spada; torsdag och fredag: intet spektakel. Lördag; Dan stumma från Portici med fru Michaeli som Elvira, hr Lundqvist som Masaniello och hr Willman som Pietro. Dramatiska teaterns repertoar upptager för i afton: Kusinerra och Advokaten Knifving; onsdag: Syrsan, med fröken Dolcke gom Fanchon ; torsdag: Stolthet mot stolthet och Första kapitlet, uti hvilken senare pjes en ung fröken af Wetterstedt debuterar; fredag: Syrsan; lördag samma spektakel rom torsdagen. Sogare-öfversvärmnmningen har upphört, efter att ha räckt tisdag, onsdag, torsdag, fredag — lördagen: stillestånd — och söndag. Do flesta dagarne nådde öfvergvämningen icke öfver hufvudstadens lågt belägna delar, men på torsdagen och söndagen steg den ända upp till spetsen af Södra bergen. Det är om dessa sistnämda tillfällen vi ha något nytt att förmäla. Floden trängde då in i Södra teatern och förde dit en stor massa menniskor, gom uppfyllde alla sittoch ståplatser i salongen. Den syntes i ingen mån modfälld. Tvärtom, den skrattade och applåderade som om den icke haft något annat att tänka på än fru Zelma Hedin och de som biträdde henne att från gcenen genom muntra komedier, sånger och deklamation göra tiden så angenäm som möjligt. Fru Hedin passade på tillfället att för de församlade presentera några elever, dem hon under vintern gifvit undervisning i deklamation och aktion. En af dessa, fröken Ida Byström, uppträdde dels i komedien Af caprice4 och dels i en nätt och munter monolog (af hr I. Dannström): CDen aförutna fotresant. Detta unga fruntimmer, som nu för första gången trädde upp på tiljorna, visade gig ega en vacker, om än icke betydande, sångröst samt ett godt musikaliskt, öra och derjemte en mindre vanlig förmåga att gifva yttre uttryck åt tenkar, känslor och stämningar. Hon rörde sig med ledighet och sakerhet; och icke utan öfverraskning såg man henne veta att icke lemna outvecklad en enda fras af gina roller. Detta må nu till stor del vara hennes lärarinnas förtjenst, men utan sär deles goda anlag för det dramatiska facket skulle eleven ej ha kunnat draga en så stor fördel af den erhållna undervisningen. Firu Hedin gaf i ett bekant stycke af Uller, såsom nygift fru, en liflig erinran om sina bästa dagar och rönte i handklappningar och blomsterregn bevis på allmänhetens fortfarande vacma sympati. I söndags var det hr Holmqvist, som drog folkfloden dit upp på höjden, med biträde af br Hodell. Hopen sett några timmer och åsåg med blandade känslor huru skräddarmästaren Knapps mönsterkommun steg upp som en sol och föll ned som en pann kaka!. — Munterheten nådde sin höjd då hr Holmqvist sted på hufvudet i en bastrumma... Inoropad efter soar6ns slut, blef hr Holmqvist hugnsd med en charmant bukett, gom vid närmare granskning befanns vara omvirad med en emakfullt arbetad urkedja af guld — verkligt guld. Amaranthker-orden. Enär rykte varit spridt att detta ordenssällskap skulle med anledning af prinsessan Eugenies sjukdom inställa sin sammankomst om fredag, hänvisa vi till den kallelse till nämnda dag, gom förekommer uti annonsafdelningen i detta nummer, på 3:dje sidan, under rubriken Sammanträden. Bokbinderiarbetareföreninge firade påskdagen sin första vinterhögtid. Denna förening är uppvuxen ur en tillfällig association, som under förra gommaren bildades mallan ett större antal bokbinderiarbetare med afsigt att grunda en säkerhetsfond, hvilken ledamöterna skulle kunna stödja sig på i händelse deras begöran om ökad aflöning ach betalning för sitt arbete ej vunne framgång. Såsom permanent institution har föreningen först nyligen ! konstituerat sig. Dess ordförande, bokbinderiarbetaren G. F. Possman, redogjorde å högtidsdagen för de åsigter, som borde vara ledande för förevingens verksamhet. Han påvisade kapitalets och arbetets nödvändigket för hvarandra; de äro inga fiender utan ämnade till ömsesidigt understöd. Föreningen vill alltid följa humanitetens princip, och görande detta ha dess medlemmar vunnit tillmötesgående från de fleste, arbetsgifvares sida. För arbetarens förkofran äro sparsamhet och upplysning de nödvändigaste medlen, Föreningen har genom välvilliga bidrag lyckats redan erhålla ett bibliotek af närmare 200 band, och den har för afsigt att engagera en sänglärare för att bilda en kör, när