-— JA mm Arvid med-sig, Han lyfte. upp-honom i mitt knä, sägande: — Vet du; Arvid; att tant Olivia Kartofvat bli din mamma. ,,. Fråga henne: sjelf, så får du höra: hvad hon svarar! — Ja, min lille gosse, det har-tant-lofvat. — Kommer tant hem till mig då? — Ja, det gör Hon, svarade Hugo, och då får du hela dagarhe vata tillsammans red henne — — säg, tycker du ej att det skall bli roligt? le — Jo. . i När moster färdigklädd kom ut, erbjöd Hugo gig att följa henne, emedan det var så halkigt ute. Knäppt voro tio minuter förgångna, då 4det åter ringde på klocksträngen, men ganska hårdt. — Nej, se Clara! sade jag. helt förlägen. — Goddag! Mamma är, väl hemma? — Nej — mötte du henne ej? — Hon äm2ade sig hem till dig; det är ej länge sedan Kon gick. — Bå förargligt — vi ha väl. gått om hyarandra då — jag har varit och sett ut blommor åt mig tills i afton; vi äro bjudnå till von P:s på stor sup6.. . Det är wikrast avt jag skyndar nig, så kanvjag möjligen hinna upp mamma —— Adjöl —