förmaköt! sade möster, då jag kom ini salen. Vi sätta oss derinne. Hön patte sig i soffan och jag mig på en stol midt emot, men liksom af öfverenskommelge. sade ingen af oss ett enda ord Så förgick en stund, under hvilken jag allt som oftast såg bort åt pendylen till dess det ringde ute i tämburen; Hölt ofrivilligt sprått jag till: O,; hyad mitt bjerte klappade, jag tyckte att jag hördö desk slåg! — Olivia, försök då ått vara lugn — det här: går into an; jag har med flit ej velat tala med dig i dag om Höägo, emedan jag trodde att du skulle blifva oroligare än du redan var; men nu bor jag dig aw du tar ditt förnuft till fånga — hvad skå Han tönka när han får ed dig? — Det var brfefbäraren, sade Lina och lemnade moster ett bref. — Låt tämburdörren vara öppen! Jag väntar auditör Egnell hit i afton: Åter förgick en btund; moster läste Bitt bref och jag virkade ifrigt. — Nu! tänkte jag, då någon gick i sälsdörren och jag hörde steg närma sig — — ja, det var verkligen han. — God afton, mammal God aftön, Olivia Hut står fart till i i dag?