Dagens Nyheter – 8 april 1873, sida 1

Hon hade varit inne en gång förut, men ej velat väcka mig, emedan jag sof så godt, sade hon. Oaktadt mina försäkringar att jag var alldeles bra igen, förklarade hon att jag måste ligga stilla. — Jag lofvar moster att om jag blott får stiga upp och kläda på mig, skall jag sedan ligga stilla på soffan hela dagen. Längre fram på förmiddagen öppnade hon dörren och lät Arvid, som hade en stor blombukett i handen, stiga in. — Arvid! utropade jag. — Här kommer en liten postillon damour! sade hon leende. Men se ej så förvånad ut, blommorna äro naturligtvis till dig — gå fram och lemna tant blommorna, Arvid! — men brefvec här är till mig, och dermed visade hon ett öppet bref, gom hon höll i handen. Instinktmessigt räckte jag ut handen efter buketten, som innehöll de vackraste hyacinter, croeus och ett par små te-rosor. — 8å här lyder brefvet: — du gissar väl från hvem det är? Goda marmma! Då jag i dag på morgonen mötte Lina och frågade huru det stod till hemma, svarade hon mig att borgmästaripnan och fröken mådde väl, men att mamsell Hellberg hade blifvit sjuk i går eftermiddag. Som jag i går ej erhöll något bref från mamma, blef jag mycket glad och trodde att