Dagens Nyheter – 5 april 1873, sida 1

bestämma alltiog i hushållet, bad hon mig se till, att bennes uppdrag blefvo verkställda. Eao dyster och ledsam tid har det verkligen varit, men jag har likväl känt mig lycklig i medvetande af att i någon mån ha förtjent den tacksamhet moster ständigt uttrycker för mig. Tant Mathilde blef för det mesta öfverlemnad åt sig sjelf. Clara kom ofta upp för att se om moster, men då hade jag så mycket att ställa om ute i köket, synnerligast som dest var nära jul. Vi voro alla så glada öfver den lyckliga vändningen i mosters sjukdom; hon sjelf blef vid bättre humör och undrade flera gånger öfver att hon ej alldeles tröttat ut oss, mig isynnerhet med sin otålighet. På nyåret kommo dagligen visiter — att börja med tog moster ej emot någon, men då assessorskan Hansen en dag kom för att höra hur det var med henne, gick hon ut i förmaket. Jag har aldrig haft anledning att säga det moster någonsin varit ovänlig mot mig, men ett visst afstånd eller rättare sagdt brist på förtroende har varit rådande oss emellan, som nu alldeles är försvunnet, och jag känner mig riktigt hemmastadd. Clara, som i anledning af mosters sjurdom varit utestängd från alla nöjen, tycks nu riktigt taga skadan igen, hon har atltid utsökta toaletter och är mycket observerad. Victor delar hennes smak för förströelser, han är en