Dagens Nyheter – 4 april 1873, sida 1

Danska misstroende-adressen. Ett fullkomligt motstycke till den adress, som det noreka storthinget förlidet år afgaf till konung Carl XV, är den från den förenade vensternX utgångna och af folkethinget i måndags antagna adressen till konung Kristian IX,ihvilken adress folkethinget förklarar ett konstitutionelt samarbete med den nuvarande ministören för en omöjlighet. Denna adress är af följande lydelse: Allernådigste konung! Då för tre år sedan Frijsska ministåren i följd af en omrösteing i folketbinget hade till e. m:t ingått med sin afskedsansökan, uttalade folkethinget i en adress till e. m:t sitt bopp om en froktbäörande samverkan med e, m:ts regering och sin beredvillighet till ett sådant samarbete. Folkethinget har i handling visst den beredvillighet det då lofvede. Utan att låta sin goda vilja påverkas af att redan sammansättningen af Holsteinska ministören ovilkorliken måste komma det i adressen uttalade hoppet på skam, gick. thinget lugnt till sitt arbete. Det gjorde icke motstånd mot något förslag, derför att det hade utgått från en minister, eom icke var ett uttryck af tinget. Ja, det lämpade ofta sina åsigter efter minietdrens och har hu, fjerde gången det är samladt, tålmodigt användt hela sin kraft på ett arbete, söm alltid måst? vara ttort både till omfång och beskaffenhet, men som tillika varit i samma grad tröttande som utsigten till ett motsvarande resultat för samhällsutvecklingen icke varit säker. Emellertid får icke folkethinget hos sig och folket längre upprättbålla ett hopp, som erfarenheten redan tillirtetgjort. Uppfyllelsen af den konstitutionella monarkiens nödvändiga kraf, att regeringen står i öfverensstämmelse med det geLom allmännå val utsedda thinget, och att densammas förberedelser för och ledning af lagetiftningsarbetet går i samma riktning som folket genom valet af sina representanter har tillkännagifvit såsom sin, är af afgörande betydelse för samhällets inre utveckling. Ty blott under denna förutel:tnieg Kan den blifva lugnt framåtskridande och välsignelsebringande, För Danmarks förhållande till de danska söderjatarne är äfven en sund och Barmonisk utveckliog det bästa medlit att stärka ds nationela och andliga banden mellan de vid den mu varande ftategränsen åtskilda danskarne och ett underlätta en regerings arbeten att å.tidkomma en tilltredsställande lösning af den schleswigska frågan, hvarom e. mititront:let har uttalat ett hopp, eom delar af hela. danska folket. En sådan öfverensstämmelse mellan ministören och folkethinget har emellertid alldeles icke egt rum. Tvilstom här ministörens verksamhet i det stora och väsentliga varit anlagd efter helt andra synpunkter än dem, som folket vid valen af sina represe, tanter en pång gaf tillkänns och senare med förökad styrka bekräftat. Följderna häraf ha varit en förlamning i de vigtigasta grenarne af lagstiftningsarbetet, en ödsel af tid och arbete i regeringen och i tbinget ett, säkerligen öfver hela folket och alla dess garmnhällsklasser utbredt, missnöje med detnnvarande tillståndet, som icke kan vara annat än i hög grad beklagligt och, om det får tortfara, betänkligti. . Allernådigste konung! Det är känslan af thingtt: pligt som folkrepresentation, som förbjuder dit att för e. mit återbålla detta uttilande. Thbinget är öfvertygadt om att de förväntningar, under hvilka e. m:t uppdrog åt den nuvarande konsgeljpresidenten att bilda en ministör, ba varit, att den då bildade mini:teren skulla: kuana i. samklang med folkets represenVRETA ENAT SEDER KSR DESSA ERE EN