Dagens Nyheter – 2 april 1873, sida 1

Stockholms-Nyheter. Onsdagen den 2 april 1873. Årets 92:dra dag. Återstå 273 dagar, Månen går ned kl. 0,54 f. m. Namn: Theodosius (— gudagåfva) den siste herrskarea öfver romerska riket. Märkliga händelser den 2 april. 1697: Carl Xl:s syn. I våra dagar, då spökerier börja grassera i olika delar af landet, torde det ej vara alldeles olämpligt stt i korthet påminna om den beryktade soökscen hvarom skrifvits och flats så mycket: Då konungen den 2 april 1697 i sin sängkammare på Stockholms slott låg tärd af de plågor, som tre dagar derefter ändade hans lif, tyckt2 han sig se ljus i den närbelägna rikssalen. Han frågade den värvarande riksdrotsen Bjelke och riksråderna Bjelke och Oxenstjerna, hvilka likaledes befunno sig tillstädes, om de märkte något. De ansågo likväl skenet endast härröra af månljusetz återspegling på fönstren. Koftungen, som ändå trodde sig se till och med folk inne i salen, eteg upp, klädde på sig, efterskickade vaktmistaren med nycklarne och bjöd de närvarande följa sig. Vid ankomsten till stället vågade hvarken vaktmästaren eller någon sf de höge embetsmännen öppna dörren till det yttre rummet, utan konungen måste sjelf göra det. De fanno rummet svartklädt. Då de kommo till rikssalsdörren, förnyades samma fruktan hos Carls följeslagare, och äfven hir måste han sjelf låsa upp dörren. I rikssalen sågo de då till sin förvåning ett stort bord, kring hvilket sutto 15 gamle män af ett vördnadsvärdt utseende, med stora böcker framför sig, och vid öfra ändan er ung konung om ungefär 17 å 18 års ålder. På afstånd sågo de en nära omkullstjelpt tron och bredvid densamma en 40:årig man, som tycktes vara riksföreståndare. Nedanför bordet låg den ena stupetocken bredvid den andra, och vid hvar och en af dem stod en bödel. Alla bödlarne voro i ftändig verksamhet och halshöggo en mängd personer, för dot mesty unge män. Spök-konungen skakade väl stundom på hufvudet, men de gamle miinnen slogo dervid på sina böcker. Under tiden fortgick blodsarbetet, och det strömmande blodet svallade rundt omkring, dock utan att vidröra Carls tofflor. Betagen af häpnad, utbrast han nu: O Gud, när skall detta ske? Då svarade den unge konungen och sade: Icke skall det ske i din tid, utan i den sjette regentens tid efter dig. Och han skall vara vid samma ålder ochöställning som du nu ser mig; och den, som här står, utvisar att hans förmyndare skall se ut som denne, och tronen skall just vid förmyndarens sista år blifva på sitt fall at några unge adelsmän. Men dess förmyndare, som under sin regering förföljt den unge konungen, skall då ertaga sig hans sak; och de skola befästa tronen starkare, och i Sverige aldrig före och aldrig sen skall varit eller blifva en så stor konung som den, och Svea folk skall i hans tid blifva lyckligt, och han skall uppnå en sällsynt ålder. Etter detta svar försvann synen, och Carl jemte sina följeslagare återvände samma väg de kommit. opungen uppsatte nu en berättelse om hvad han sett, hvilken berättelse undertecknades at de närvarande under edlig försäkran om dess sanning. Det bör anmärkas, säger härom en författare, att det var ander Gustaf IV Adolfs minderårighet som denna saga, om icke diktades, åtminstone sattes i omlopp. Allt deri syntes beräknadt på någon setatshvälfning, som man trodde att den unge konungen efter Bitt anträde till regeringen skulle antingen företaga eller nödgas ämpa, att aristokratiens makt skulle qväfvas och beböfliga reformer införas, Hindelserna ha tillräckligt uvtvisat att detta ej blef fallet och sålunda autydt hela historien dess behöriga plats inom diktens område. 1792: statens krutbruk vid Husqvarna gevärsfaktori jemt2 808 centner krut af våda sprängdt i luften. Krotbruktt nedlades derefter och privilegierna öfverflyt:ades på Kloster i Dalarne. 1817: afled ögonlikaren J. H. Jung, äfven känd under namnet Stilling — bekant genom sitt teologiska svärmeri. 1822: afled sångaren och kapellmästaren Edvard Du Puy. ,