Dagens Nyheter – 1 april 1873, sida 2

nn Min far gick fram till Johan August, slog hönoii på axeln och sade: — När du slutat i qväll, kan du komra hem till mig, jag vill tala vid dig — du ska ej vara rädd, jag vill dig intet ondt — tvärtom: jag tror, som du. säger, att Napoleon först förgripit sig på dig, och tar honom ej i försvar. Men någon Johan August syntes ej till hvarken hemma eller i skolan, och då min far någon tid derefter mötte hans mor sade hon, att han tagit tjenst, ty han fick ej lära något i skolan. — Än Wille då — hvad blef det af honom? frågade Eznell. i — Wille! ack jo, han: drunknade under badning året efter! — Min far hade fått pastorat och vi hade flyttat fråö —by på våren — — När jag fick höra att Wille var död, var det ej utan, att jag kände förebråelser för det jag efter den storartade bataljen betedde mig så orätt mot honom. Vi blefvo litet hvar förvånade, då en jungfru kom och tillsade, att det var serveradt — tiden hade, tack vare kapten Berglunds berättelser förflutit både fort och angenämt. Då vi ätit, beklagade han, att han oaktadt sin goda vilja ej kunde föra oss hem, han måste söka upp ett par kamrater. -Auditör Egnell erbjöd honom att stanna. öfver natten, men han kunde ej antsga anbudet, emedan han, för att slippa åka då det var så varmt, ber