Dagens Nyheter – 26 mars 1873, sida 1

ut och koka dina ägg, förrän du var inne och afklädd. — Jaså, svarade majoren och tog sig en duktig pris ur en stor gsilfverdosa, som han hela tiden suttit och tummat, ja, kanhända att jag misstar mig och att det ej var mera än en qvart — jag mins inte så noga — men att äggen voro hårdkokta, det mins jag. — Äggen hårdkokta — hvad villdet säga? Det är gudlöst, bror Patrik, att komma fram med sådana osanna beskyllningar — — stod jag inte sjelf med klockan i hand och räknade minuterna? Majoren blef allt djerfvare och djerfvare. — Kära Emerentia, du skakade den väl ej nog då — hon går ju eljest inte, tycker jag mig minnas att du sagt — utan stod väl, och derför må ingen undra öfver om du så väl i ena som andra afseendet missräknat dig om minuterna. Fröken Drake teg, men blossade af vrede och ondska. Af dessa gamla, säkra tecken anade mejoren att ett oväder var iannalkande; men liksom för att hindra dess utbrott, sade han straxt med inställsam ton: — Kära syster, hvarken jag eller någon af de närvarande lärer väl bestrida din allmänt kända skicklighet i kok-konsten derför att du af en gammal guldrofva låtit narra dig att koka några ägg för hårda; vare detta nog sagdt och dermed punkt. Med synnerligt loford nämner fröken Drake