Dagens Nyheter – 20 mars 1873, sida 3

Evarjehanda nyheter. Sjöfart på Mälaren vintertiden, Såsom motstycke till det ovanliga förhållandet, att ångbåtsförbindelse mellan Vesterås och hufvudstaden kunnat ega ram under januari månad detta år nämner Vestmanlands läns Tid ning, a:t år 1790 den 4 januari seglade ett fartyg från Stockholm till Vesterås. .Tillminne af denna: händelse, som antagligen -ej är någon vanlig skepparhistoria; var i ett numera rifvet våghus i Vesterås uppslagen en ännu förvarad tennplåt med ep prydlig inskrift af följande lydelse: 1790 den 4 januari Seglade Jederstedt samt Svanberg från Stockholm med la: stadt Fartyget Eric Adolph. Följande, Dess Pasagerare, Wilka låtit Teckna detta till efterminne För Efter. Kommande. :M. Björkedahl. Ch. Funcek. En läkare skjuten af en svart: sjuk avensk man i Newyork, I Chicagotidning.n Nya Verlden af den 19 februsri läsas följande bedröfliga underrättelser: Den svenska natio raliteten i Amerika har länge haft anledning att glädja sig öfver ett namn, som i det hela taget varit föga, förknippadt med brottsväsendåt. och, för eåvidr vår kännedom sträcker sig, allsiutet med mordgerningarnes bistoria, då vi förbise ett eller på sin höjd två fall, hvarvid landsmän gjort sig skyldige till dråp. Detta lyckliga iörbållande tyckes nu vara på väg av upphöra, ty på en jemförelsevis kort tid ha två svenskar i Amerika dömts till straff för begångdåa mord. Den ene bor i staten Connecticut, hvarest han tagit lifvet af en landsmaninna, och deh andre, hvars namn var Svensson, boende i Galesburg, fälldes nyligen i Monmouth för förgiftning af sin bustru till femton års Straffarbete), Till dessa två svenskå mord, begångna under det sista året, kommer nu antagligerd ett tredje att, skrifvas på det svenska namnets räkning. Berättelser derom läsös i tidningen New York Tribune för den 11 detiies, ock ås såmmandragna detäåljerna om händelsen, som tilldrog i staden. Newyork på söndagsaftonen den 9 dennes, ära i korthet följande: I huset nr 802 på Second avenue bor hr Gu. staf F. Malmqvist, till yrket: bokhållare och an-? ställd hos ett importhus-i-staden. Såsom bekant anlitar han ea doktor Hugh Williamson, som ofta ;plägar besöka hans hem. Deras vänskap, som varat omkring femton år, bar dock äldrig varit hvad man kallar varm, och det enkla skälet dertill har. varit Malmqvists svartsjuka på Williamson, gom vinlade sig alltför mycket att vinna fru Malmqvista beundran. På sagda söndagsaftom var fru Malmqvist bortbjuden till en döpelsefest uti en slägtingsg hus och sammanfördes der af. en händelse med dr W. Vid högtidlighetens slut erbjöd han gig att följa henne hem, ett anbud som hon gerna antog, enär det var sent på aftonen och fruntimmer ötan följeslagare lätt utsättas för förolämpning på gatordb. När de ankommo till huseta ingång, mötte de en väninna till fra Malmqvist, som upplyste dem, att hr Malmqvist blifvit mycket förtörnad, när han underrättades att hon hade gått till döpelsefesten. Som fru Malmqvist nu fruktade att möta sin man, företog sig Williamson att ensam bege sig upp till Malmqvists rum för att meddela honom det hans och fru Malmqvists möte hade skett af en slump. Kommen inom MalmqVistsdörr, möttes han af dense, som genast öfverföll honom med en mängd skymford. W. ville resonnera med honom, men tilläts det.ej, utan tillsades att ögonblickligen aflägsna sig. W. blef då vred och vägrade att gå, hvarpå M, sprang emot hönom, fattade honom öm ströpen och förde honom ut genom dörfen till förstugan. Der kommo de i våldsam strid med hvarandra och tomlade slutligen båda utför trapporna. Snart voro de ute på trottoaren i förnyad kamp, men som ingendera lyckades göra sig till herre öfver den andie, släppte de här hvarandras tag, drogo hvar ) Han har sedan dess i fängelset begått sjelfmord.