Dagens Nyheter – 10 mars 1873, sida 3

maron till verkstaden och ville hafva hanar, som voro hejade vid faktoriet, mejslade. Kullman urplyser, att Lafqvist fått tillåtelse af förrådsförvaltaren att få låna läskstänger tills han fr hem sina; att de togos från samma bruk som faktoriets, och att det således var lätt att återlomna alldeles likadana. 4 Löfdahl tillägger: att. då Wetterho:m uppmanade Blomqvist. att anskaffa gevärsdelar och L. varnat honom härför samt bedt honom akta sig, hade W. hotat B. med stryk, om han ej fullgjorde uppdraget. A . medarbetaren F. 0. Frölind berättade, att han. som arbetat på Kullmans verkstad, sett Israel Pettersson arbeta på hanar och slutstycken, utan att dock kunna säga hva: de voro hejade eller hvarifrån dö korhmit; att vittnet; då han arbetade hos rustmästar Granberg, burit såväl hanar och slutstycken som lådor från faktoriet till verkstaden, men att dessa voro kasserade gevärsdelar, Pabrikören Tafayist säger: att han ej har sig något bekant om Kullmans transaktioner och ej ens kunnat ana, att något sådant egt rum, utan frott att delarne voro förfärdigade i deras egen ejare; ; Allisännå åklagarbn, krönolänsman Wennerström, anhöll nu om tppskof med målet för skomakarten V. Hellsbergs inkallande och hörande, samt bemställde till rätten, huruvida ej så graverande skäl förekommit emot Axel Wetterholm, att han borde i häkte inmanas. Efter hållen öfvorläggning förklarade häradsrät tön, att åklagarens framstäl nipg om Wetterholms häktande, ej för närvarande kunde bifallas, men att målet, i och för Hellsbergs inkallande, upp sköts till onsdagen den 26 mars, då Wetterholm och Löfdahl skulle vid hemtningsäfventyr vid rätten äq infinna, sämt Blomqvist och Kullman under tiden i häkte förvaras.