Dagens Nyheter – 4 mars 1873, sida 2

0 NEN FJ ARV EO? Utrikes-Nyheter, Det var den 27 februari förhandlingarne rörande tretiomannautskottets nyligen afgifna utlåtande togo sin början i nationalförsamlingen. — Referat öfver den del af dessa förhandlingar, som första dagen medhunno3, föreligga i de med gårdagens post anlända Paris-tidningarne. Och meddela vi härnedan i största korthet hvad somi dessa referat synts vara af intresse för våra läBare. Församlicgen är talrikt representerad; do för diplomatiska kåren anvisade platserna äro fyllda; man ser hr Thiers på sin stol, fru Thiers på sin läktare; hertigen af Broglie uppträder i tribunen. Han påyrkar skyndsam behandliog af betänkandet. Herr Fresneau understödjer hans yrkande, hvarefter den skyndsamma behandlingen blir af församlingen beslutad. Endast yttersta venstern röstar deremot. Justitieministern Dufaure afgifver härefter en högtidlig förklering att regeringen antager utskottets förslag, sådant det föreligger. Redsn nu ropas från många håll, votering! i Men hr de Marcere uppstiger och tillkännagifver att han icke tål några tvetysåäigheter. Han vill visserligen att en förisoning, en öfvörenskommelsdg skall bli åvägebragt mellan republikens president och riksförsamlingen, men derförinnan vill han; jeatty Fituationen skall vara fullt klar. Men ihvad som: fattas i hr: de Broglies betänkande, ! det: är just klarhet. Måhända kat det förtydligas, och detta bör ske först af allt. Tal. öfvergår bärpå till en något långtrådig utveckling af följande sats: ordning och lugn inom landet äro hädsnefter möjliga f endast under enrepublikansk styrelse. ; He Dahirel begär ordet. Men han får vänta derpå en god stund, ty hr de Marctre fortfar, envist; att:bevisaratt. ifall-alla menniskor förenade sig om att hylla republiken, så skulle icke längre några monarkiska planer eller parti-intriger förefinnas, Äntligen: tillåtes hr Dahirel attsäiga hvad han har på msinhet. Han förklarar hufvudsakligen, att han anser önskligt, det församliogen beslutar en definitiv regering, vare sig det blir republiken eller den legitima monarkien. (Högern applåderar.) Hr de Castellang bestiger talarestolen. Han skildrarlandets tillstånd såväl ur moralisk som materiel synpuukt. I moraliskt bänseende : står: det förskräckligt illa till, och hvad den msteriela sidan angår, är det väl ej så ohjelpligt, men taflan är i alla fall rik . på skuggor; Hr de Castellane anser tretiomannautskottets förslag ingalundakunna afbjelpa! det onda: Han försäkrar att nationen; icke vill församlingens upplösning, men: han: tror att upplösniogens stund skall komma så snart den tyska ockupationen fullkomligt upphört. Men hvart vill tal. komma? Jo, slutet på hans. resonnemang var att man borde. sammankalla alla franskapsinsar, ock, sedan: dösga personligen Kommit tillstädes, framställa, för dem landets bedröfliga belägenhet och besvärja dem: att bli eniga för;. att göra ett slut på eländet. Och derefteri skulle man införa. den konstitutionella mo-narkien. (Urginniga : bifallsyttringar från. i BÖgÖrN JG gm minen hona Sedan träder. hr. Boyer upp i tribunen;. man. ser honom der, men man hör honomicke, Ideligen ropas: högre4, stenografer-. pas anleten afspegla en -alltlifigare förtviflaty mer HT Boyer står lagn och orubblig, talande med samma ohörbara stämma. ;. Def sista han yttrar uppsnappas emellertid af de närmast kringstående; han säger: tMina herrer, rösten ickeför detta förslag! .. Församlingen är nu otålig och tillkänna-:; ger på flerahanda sätt att den önskar sang mankomstens afslutande. Men hr Grövy ger ordet åt bönapartisten Haentjens, som ofta afbrytes af ropean: SHyem är ni? I hvilkas namn talar. ni: Hr Haentjens; somsredean.börjat. skarpt kriticera betänkandet, gör en. paus. och: besvarar derpå dessa frågor med förkla