Landets tillstånd, enligt landshöfdinge-embetenas femårsberättelse j för åren 1866—1870. Vestmanlands län, hvilket i fråga om gränser och indelning under förevarande tidrymd icke undergått någon väsentlig förändring, innefattar en ytvidd af nära 57 qvadratmil, deraf 54 qv.-mil land. Af länet är hufvuddelen att hänföra till Milarens bergoch vattensystem samt återstoden till Dalelfvens. I fortsättning af den höjdsträckning, 3om, löpande ut från norska fjeilen, framtränger genom Dalarne och Örebro län, atgrena sig betydliga bergstrakter i länets nordvestra och vestra delar, skiljande de många vattendragen. I naturen af länets särskilda delar kan i allmänhet icke någon synnerligt skarp skiljegräns angifvas. Från nämda bergstrakter, innehållande rikliga tillgångar på jernmalm och höjande sig ända till 200 fot öfver hafvet, sänker sig landet småningom till slättbygd i söder och öster till en höjd af endast omkring 10 fot öfver hafsytan. Jordlagret, bestående i de högländare trakterna hufvudsakligen af krosstensgrus, är i lägre trakter åkerlera, ofta hvilande på svartlera och mergel. Beläget ej långt från Östersjön samt begränsadt af Mälaren och Hjelmaren, företer linet i allmänhet ett mildare klimat, ijemförelse ej blott med närmaste nordliga orter utan ock med de under samma polhöjd längre vesterut liggande delar at riket. Invånare. Vid slutet af 1865 utgjorde enligt mantalslängderna folkmängden 108,234 personer och vid 1870 års slut 113,645, såiedes under perioden en tillökning af 5,41t; och hafva under SEKTEN RSS VAGN SEN OKI EROS SANS IR YAN