Dagens Nyheter – 24 februari 1873, sida 3

ooVprpcA EO FF Tf Hf FR BW ER Hvarjehanda nyheter. Om kröningshögtidligheter. De! svenska Mercurius för januari 1756, utgifver af Karl Kristoffer Gjörwell, omnämner: Ny ligen har utkommit Nytt förråd af äldre oct nyare handlingar rörande nordiska historien som sist meddelar början till en beskrifning om kung Erik XIV:s kröning i Upsala 1561 som är ogement behaglig att läsa, Man får är se en af de präktigaste akter, som nånsin blifvit i norden begångna, omständeligen beskrifven, såsom att då konungen steg fram till altaret att bli smord, bar han sjelf och satte på altaret ett fat med 150 tyska dalrar, hvilka biskoparna för sitt omak vid kröningen skulle byta sig emellan, och då konungen skulle smörjas, berättas det, att han atklädde sig allt intill midian, som låter något — — besynnerligt. En förfärlig visit. En fransk tidning berättar följande histöria, som säges nyligen hafva tilldragit sig i Paris. Ett medelålders fruntimmer, fru Bonneau, satt i sin bostad vid rae Descartes och väntade på sin mans hem: komst till middagen, då dörren plötsligt öppnades och en man med vildt utseende inträdde och slog sig ned på en stol framför henne. Jag är en berömd läkare, började han samtalet, och isynnerhet förstår jag mig på att kurera all slags hufvudvärk. Jag har hört att ni ofta har ondt i hufvudet och jag har kom: mit hit att bota erX. Frun, som genast insåg att hon hade att göra med en sinnesrubbad, hade nog sinnesnärvaro att låtsa gå in på hans id6er och frågade på hvad sätt han plägade behandla sina pationter. Det är helt enkelt, svarade han, under det han drog fram en rakknif, jag skar af hufvudet, rensar bort allt som är i olag och sätter så på sin plats igen. Och under det han yvtrade detta, reste han gig färdig att börja operation: Mad beundransvärd kallblodighet låtsade fru Boneau, som om hon vore villig att underkasta sig kuren, hon anmärkto blott, att det kanske vore bäst att hon först hemtade en hwvadduk i rummet näst intill, för att icke söla ned sin klädning. Galningen, som kände sig träffad af det logi ska i denna anmärkning, medgaf detta och lät henne gå ut. Då hon några ögonblick derefter återkom i sällskap med ett par poliskonstaplar, hade den olycklige gjort försök att skära af sin egen hals, utan att dock hafva sårat sig dödligt. Det upplystes s:dermera att han rynit från ett hospital tör sinnessjuka och att:-han under en månads tid förgäfves varit efterspanad. Straffadt öfvermod. En brefskrifvare från Moskwa till Kristianstadsbladet, hvil ken har åtskilliga röfvarehistorier att förtälja, omtalar äfven följande händelse: Uti den herrliga vinterträd; len i Peters burg sutto en afton några gardesofficerare om kring en bål. Alldenstund nu Bacchus, Märs och Venus alltid gå hand i hand till den olympiska kultens ära, så fing) de upprymda martissönerna snart sigte på en ung blom strande skönhet, som befann sig i sällskap med en kavaljer, vid ett börd i närheten. Ack tusan hvad hos är vacker, dön blå, den blå, rediterade en af gärdisterna; Ja, tillade den andre, jag har lust att tvärt gå och taga en kyss af henne. Sagdt och gjordt, men den unga damens ledsagare. fattade honom dervid i örat, liksom om han ville något litet tukta slyngeln, men huru förbluffad blef icke pubiiken, dåKden såg honom gör en vridning och derefter visade hela det lösryckta, blodiga örat, Officeren, nu rasandöåf skam och smärta, drog blankt för att klyfva hutvudet på motståndaren, men denne förekom honom och gaf honom med knytnäfven ett sådant slag öfver-armen, att båda underarmens benpipor splittrades dervid och såboln flög bort ibland gskådarne. Vår-kavaljer bjöd derefter armen åt sin dam och aflägsnade sig utan att någon sade ott ord derom. Den öfvermodige, unge officeren, som nu har ett öra och en arm mindre, glömmer nog inte så lätt den betan. En tidning säger: Hvem den väldige tuktomästaren var, veta vi ej med säkerhet, men troligen var det den berömde atleten, en fransman, ifrån cirkus Hinn, med sin unga fru. Qvinnans rättigheter.En qvinna kan säga hvad hon behagar, utan att blifya för. glämpad derför. Hon kan tega sig en middagslur under döt. hennes man går till sitt arbete. Hon kati gå ut på gatan utaa alt so sig nödgad att bjuda vänner in på alla värdshus i sin väg. Hon kan stanna hemma i krigstid och gifta om sig i fall hennes man blir dödad. . Hon kan bära snörlif om bon: är för fet och: andra tillbehör om hon är för mager. Hön kan låta: skilja sig från sin man, om hon fåråse en, som hon tycker råera oib, Hon kan skuldsätts sin man öfver öronen, till dess hat varnar allmänheten att icke lemna henne något på hans räkning. Men alla dessa fördes lar uppvägas af de takta, att hon icke kan sjunga bas, bära skägg, klättra upp i ett träd oller gå och sprätta. Vi böra tillägga att of: vanstående definition är uppgjord af en engelsman. Det är gods att hafva vänner, på hvilka man kan lita, och stundom ganska -beqvämt att hafva vänner, hvilka icke frukta för att lita på oss. -HANDELSBERATTELS Pätohnarsa hära dan 21 fakhas.