Ett ormbhbo. Inorska tidningar meddelas följande: Under gräfning i en grusbacke vid gården Vig i Enebak påträffades nyligen en hel koloni huggormar, hvilken, att döma efter det antal gom hittills blifvit framdraget och dödadt, måtte verit mycket talrik och vittnar om stor rikedom på dessa djur i den trakten. Civilingeniör Wexelsen, som i dagarne aflemnat åtskilliga döda och lefvande ormar till det zoologiska museet, meddelar om ormkolonien att hans arbetare under loppet af vintern påträffat och dödat omkring 300 ormar, hvilka alla tagit vinterqvarter i ett litet rulistensröse vid foten af en grusbacke och nära intill en rännil. Stenröset har under tidernas lopp blifvit täckt af nedskriden sand och ligger nu fullkomligt frostfritt 5 å 6 fotunder gräsbetäckta jordytan. Der ligga ormarne öfverallt mellan stenarne. Vid kallt väder äro de, när de framdragas, tröga och nästan orörliga; men är temperaturen mild, så visa de sig ganska hfliga och söka att hastigt komma undan, Ännu påträffas dagligen många ormar, trots det stora antal, som redan dödats. — Sådana kolonier hafva förut ej sällan påträffats under jordarbeten, men knappast så talrika som vid detta tillfälle. Om hösten uppsöker såväl huggormen som snoken och kopparormen ett ställe lämpligt till vinterqvarter och hvilket synes vara kändt af traktens alla ormar. I allmänhet utgöras ormkolonierna af endaet en art ormar, men det händer understundom att huggormen och snoken tillbringa vintern, så att säga, under samma tak, i all endrägt sammansnoenie sig till ordentliga nystan4. homme