Dagens Nyheter – 21 februari 1873, sida 1

I morgon förekommer i andra kammaren till afgörande den Ugrannlaga kröningsfrågan, Ehuru fillräckligt mycket kan anges hafva blifvit yttradt i denna sak, som tilldragit sig en mindre behaglig uppmärksamhet, hufvudsakligen för det föga tidsenliga sätt. på hvilken. den dragits under riksdagens behandling, kunna vi dock ej afbålla oss från att, med stöd af föreliggande handlingar; gifva kröningsfrågan en kröning, d. Vv. 8; en smörjelse, troligen den sista. Från flera håll ha vi hört den meningen framställas, att kröningsbetänkandet blifvit så sällspordt lyckligt sammansatt, att båda pärtierna, d. v. B. både kröningsståtens Vvänner och dess motståndare, gerna kunna derom förena sig i den mest fullkomliga samdrägt. För så vidt härunder likväl skulle ligga förstucket ett anspråk, att motståndarne skulle låta något afprutas på deras uppfattning — vi ha förnummit antydningar i denna riktning — så tro vi att betänkandet ej ger någon verklig anledning dertill. Deri säges nemligen så tydligt, somnågot af sådan art gerna kan sägas, att riksdagen ej har med denna sak att skaffa, och derefter tillägges, under förutsättning af en tänkbar möjlighet, att, om konungen finner sig böra krönas och hyllas, en sådan akt måste vinna högre betydelse. genom att nationens valda ombud i: densamma deltaga, men utskottet glömmer icke att erinra derom, att en sådån akt då icke har behof af. yttre ståt eller fåfänglig prakt för att i sann mening utgöra ett. offentligt vittnesbörd om för-eningsbandet mellan n konungen och folket —