Dagens Nyheter – 20 februari 1873, sida 2

hunnit anordna en plats åt er i min syster Evas hem; ty jag förmodar att ni inte i Stockholm med öppen panna vill trotsa den skam och nesa, ni saåmkat öfver mitt hittills obefläckade namn. Barmhertighet!4 pustade Eleonora, störtade ännu en gång ned och omslöt krampaktigt den obarmhertiges knän. Men Joachim löste upp hennes händer och tvingade henne att resa sig upp. Ert barn väntar : er, min fruX, hviskade han kallt och högtidligt, förde den svigtånde till dörrarne, som ledde ut till salongen, och sedan Eleonora: passerat dem, sade han henne ett isande: CFarväl för alltid! och stängde dörren i lås. Men Eleonora dignade utan sans till golfvet. Gubben Granat, som ännu vandrade. af och an i sålongen, skyndade fram för att lyfta upp den olyckliga. qvinnan, medan han med knytnäfven slog ett par kraftiga slag på Joachims stängdå dörr och ropade in genom nyckelhålet: Herre! Må Gud förlåta er, jag förlåter er aldrig!4 Man skyndade på den gamles rop efter bistånd att återkalla Eleonofa till sans och föra henne in i sängkammaren, medan hennes make satt stel som en automat vid sitt skrifbord under en timme eller par, till dess ångslupen hann anlända, för att föra honom till.Stockholm,