Dagens Nyheter – 17 februari 1873, sida 2

Guldbröllop, Stadsmäklaren Tornberg i Malmö och hans hustru firade i torsdags temtionde årsdagen af sin förening. BSåväl hr Tornberg som hans hustru befinna sig vid god hela, ehuru de båda uppnått en ålder af 2 år. Donatsion, Förre rektorn fil. doktorn Fr, Wennberg har till en vid Hudiksvalls högre elementarläroverk af honom grundad och efter honom benämd stipendiefond ötverlemnat ytterligarå 500 rdr, En redbar arketare. I NorrlandsPosten läses: Till firande af sin 25-åriga vistelse i hrr Lindahl Runers mekaniska verkstads tjenst hade jernsvarfvaren Berglund förliden fredag till en enkel fest inbjudit sina principaler och några andra närmare vänner, hvarvid hr Lindahl d.ä. i ett anslående tal tolkade B:s förtjenster såsom en redbar och pligttrogen arbetare med det i sanning högst hedrande vitsordet, att B. ingen enda gång under sitt 25-åriga arbete hos bolaget gifvit ringaste anledning till missbelåtenhet, hvarjemte hr L. till honom å bolagets vägnar öfverlemnade såsom minnesgåfva en stor, antik, rikt förgylld silfverpokal. Försvunnen, Den 21 sistlidna oktober afreste inspektoren Johan Selander från Skara och ämnade begifva sig till Nässjö. Enär inga underrättelser sedermera om Selander försports och hvarje spår efter honom saknas, har hans fader funnit sig föranlåten att j allmänna tidniogarne uppmana en hvar, som möjligen kan lemna någon upplysning om sonens öde, att mot ersättning derom underrätta antingen stadsfiskalen K. Westman i Jönköping eller den försvunnes fader landtbrukaren O. Solander, hvars adress är Skara och Östorp. Upprämning till em roman, I Cimbrishamnsbladet läses: Ett i X boende fruntimmer har under flero år hatt många tillbedjare och varit åtskilliga gånger förlofvad, hvilket icke varat länge förrän hon affärdade tillbedjaren med en korg. Under vinterns lopp hade ånyo en Neptuni son låtit eirenens behag dåra sig, friade och erhöll ja! Denna gång skulle det bli något utaf, ty bröllopet skulle följa strax på förlofvingen, för att möjligtvis förekomma flera korgars utdelande, lysning uttogs och afkunnades; men nymten ångrade sig mellan andra och tredje lysningen, emedan hon kastat ögonen på en martisson, rymde, efterlemnande ett bref, deri hon tillkännager att hon under inga vilkor ämnar träda i brudstol med neptunisonen. Bröllopsdagen var bestämd, tärnorna bjudna, presenter gifnoa till bruden, men hon drog ett streck öfver deras beräkningar, En som kör sig sjelf till arafven. Ett ytterligare bevis huru spirituosa kan förvilla förståndet hos dem, hvilkas olycksaliga begär förleda dem till omåttligt förtärande deraf, har företett sig i Vestervik. Efter det en bonde från Hjorted socken, som skaffat sig ett bastant rus, åkt omkring på stadens ga tor, hade han ändtligen fått sitt lass, som bostod af en silltunna, färdigt och ämnade sig åt hembållet. Kommen midt för nya begraf ningsplatsen, der den ena porten stod öppen, styrde han in dit och träffade så väl på, att han körde öfver en nyss öppnad graf, der åk: donet stjelpte, häcken och -kälkarne stannade ofvanpå, men gubben och silltunnan ramlade ned i grafven, Sedan några karlar kommit till bjelp, lyckades det dem, efter mycket ars bete, att få upp såväl den vilsekomne passageraren som silltunnan. — Bonden lärer icke så lätt eller utan kostnad komma ifrån detta experiment att åka öfver öppna grafvar, ty åtskilliga kors och andra grafprydnaader hafva dervid blifvit förderfvade, och hvilka han icko torde undgå att få ersätta, jomte böter m. m,