Dagens Nyheter – 11 februari 1873, sida 2

tacksamhetsskuld häftar inte jag hos dem, då de genom sin ömma omhuldan så kraftigt bidragit att återskänka mig det lif, jag genöm mitt öfverdåd var så nära att förspilla. Hur nu då? Har du haft nya äfventyr i utlandet? Nej, kära min älskade far. Deras allraförsta bekantskap gjorde jag här hemma i vår egen goda stad hos gumman Schönberg, som icke ville komma till mig i afton såsom Salltför mycket främling för den stora verlden för att citera gummans egna ord. — Jag återgåg sedan mina försvunna skyddsgudinnör i Paris, och fick der tillfälle att genom liten uppmärksamhet bevisa min erkänsla. Hvad säger du, gosse? Är detta de hemlighetsfulla skönheterna, om hvilka tant Polla vetat att förtälja så mycket? Som hon efter vanligheten inte har reda på, afbröt Emanuel. CMen de skulle ju vara ett par äfventyrerskor — påstod hon — och för det närvarande modister i Stockholm. Pappa känner ju gummans otillförlitliga tunga. : : Men hvarpå existera då de unga damerna?4 sporde köpmannen, van att uppskatta menniskovärdet efter guldvigt. De röja lika mycken rikedom som smak i sina toaletter. Öfver den frågan hvålar just den mystiska slöja, som så mycket retar tänt Polla, men