hus län: Jag skulle helst sett att denna fråga icke blifvit väckt inom något stånd, Hrr P, F. Mengel och J. MH, Falk yrkade inbjudningens läggande till handlingarna utan annan åtgärd. Hr P. Östman hade samma yrkande, hvari för öfrigt ett större antal af ståndets medlemmar förenade sig, och ståndet beslöt att icke antaga inbjudningen i ämnet samt att lägga medståndens 3:ne nu föredragoa protokallsutdrag till handlingarne, Frågan var dock härmed icke utagerad. Hr Carl Anders Larsson i Maspelösa väckte nämligen den 16 november följande knepiga motion angående kröningskostnadernas fördelning. Sedan de tre öfriga riksstånden redan beslutat, att till kungl. m:t aflåta underdånig skrifvelse, angående D. D. M, M:s kröning, så och då bondeståndet varit af skiljaktig mening om nyttan och nödvändigheten af samma ceremoni, torde det icke kunna anses öfverflödigt att i tid vara betänkt på sättet för anskaffande af nödiga medel till bestridande af kostnaderna för ifrågavarande högtidlighet. Då högl. ridderskapet och adeln, såväl som högv. presteståndet, visat det berömvärdaste nit för åstadkommande af en slik högtidlighet, kan man vara fullt förvissad derom, att dessa höga riksstånd icke heller vilja undandraga sig sin proportionerliga andel af alla de för kröningshögtilligheterna uppkommande kostnader. Motsatsen härtill, om denna kunde befaras, skulle framställa dessa riksstånd i en mindre fördelaktig dager inför den vördade monarken samt leda till de starkaste bevis derpå, att medlemmarne inom nämda riksstånd vil önskade ett högtidligt firande af D. D. M. M:s kröning, men att depensen derför hufvudsakligen borde drabba de båda skattdragande borgareoch bondestånden, i fall statens ordinarie och extra ordinarie inkomster dertill skulle anvisas. Nu och emedan ingen mera billig och rittvis fördelningsgrund lärer kunna upptänkas in sjelfva representationsoch beskattningsrätten, sådan densamma enligt gällande grundlagar utöfvas, vågar jag vördsamt föreslå, att rikets ständer ville fatta beslut af följande innehåll: De medel, som kunna erfordras för kostnaderna vid D. D. M M:s konungens och drottningens kröning och hyllning i Sverige, förskotteras från statens kassor, men återgäldas till samma kassor på det sätt, att, enligt nu gällande bevillningsförordning, ?sdel påtöres höglofl. ridderskapet och adeln, !4del ögv. presteståndet, Tlidel väll. borgarståndet och !lidel bederv. bondeståndet. Genom denna rättvisa fördelning kommer hvarje riksstånd i tillfälle att visa sin undersåtliga vilvilja för sin dyre monark ech dess höga gemål, på samma gång som derigenom förebygges all klagan öfver det ena riksståndets högre betungande än det andra, hvilken klagan eljest någon gång låter sig förspörja, så länge hvarje särskildt stånd disponerar en fjerdedel af sjelfva beskattningsrätten. Om denna motion förenade sig hrr Johannes Andersson från Elfsborgs, Per Tjernlund från Vester-Norrlands och Per Persson från Vermlands län, i Beviliningsutskottet afstyrkte bifall till motionen på grund af praktiska svårigheter vid förslagets genomförande. Bondeståndet lät visserligen dervid bero som det heter i dess protokoll, men detta beslut föregicks dock af en ganska märklig diskussion, för hvilken vi här redogöra, Redan den 19 november, då motionen skulle remitteras till bevillningsutskottet, uppträdde flera talare. Hrr P. Östman och Anders Eriksson från Elfsborgs län samt Rosenberg voro rådda, de förra för sjelfva saken, den senare för att bondeståndet skulle stöta sig med de andra stånden, i följd hvaraf dessa ledamöter af ståndet, med bifall af några andra, ogillade motionen, den senare dock, med synbar benägenhet att vilja stå väl på alla håll, godkännande principen med förmälan doesslikes att han fkulle velat gå ännu längre än motionären, Hrr Per Persson trån Vermlands läa och Erik Ersson från Gefleborgs län ansågo att det vore fullt principenligt, om man mod alla statsutgifter