Dagens Nyheter – 6 februari 1873, sida 3

. 2 Utrikes-Nyheter. Vi erinra om att resultatet af den lifliga debatten i franska ratiohalförsamlingen angåenåe åäö I1yönåsiskå leveransköntfakten blef ett tadelvotum mot f. å pröfokteh i FTyon hr Challemel-Lacour. Hvad denne man Sörskildt beträffar, har han redan för längre tid tillbaka spelat öh politisk roll. Han var före kejsardömets tid professör i filosofi vid universitetet i Limoges, der han väckte uppsechde genom sina radikala åsigtet. Vfter febröarirevolutionen 1848 flyttade han till Paris, def han höll föreläsningar och var medarbetare i flera ansedda tidvingar, Få dagar efter statskuppen år 1851 bef ben arresterad och landsförvist. Efter att ha tillbragt åttå är i Belgien och Schweiz (som professor i Zurich), 2tefvände han i följd af den år 1859 utfärdade amhestien till Paris, Vid kejsardömets störtand6 i september 1870 framträdde han ånyo på den poliuskå skådebanat. Hvad angår sjelfva betänkandet rförahde Ae i Lyon under kriget gjorda uppköpen, så synes: efhelloMtid bafvudsyftet hos dess författare ha varit, icke att bevisa tillvared sf missbushållning och underslef i den lyghö; siska förvaltningeh thder nationalförsvarsregeringens tid; ty de för en sådan bevis nidg hödiga Hilagorha lära alldeles fattas, utan att ställa nationaltörsvatsregetihged och hennes embetsmän i så ogynnsati defger bok möjligt: Så påstå icke endast dö rephblikonska tldnitgerhe i Paris, utan äfven korrespondenter. till utländska tidningar af olika politisk färg. Man tyckes vara så temligen enig om, att det höla rat! anlägdt på en storartad skandal, hvarför ock, då dageti för betänkandets handlägghing Var inne, nätionalfötsamlingens ledas möter voro talrikt tillstädes och åhörare: läktarne fylida af byfikna åhörare. Gambetta var frånvarande. Han har sedan. länge varit lidande af sin vanliga hals: åkömma, öch stt försök; som han gjofde att infinna sig, slutade med att hah åter måste intaga sängen. Det ,ifrågavarande betänkandet irnehöll hufvudsakligen följande: i) berättelso oi 85 kontrakt; som för statens räkning slatits i Lyon; fj of versigt af ttgifterna för den af general Garibaldi förda Vogeserhären; 9) Berättelse om. händelserna i Lyon under natisnälföfsvarsregeringens tid (tvisterna mellan stadsmyndigheterha, prefekten och regeringen); 4) betraktelser öfver ett chiffertelegram; som Gambetta tillsände pfefekteria, då valeh förestodo till nationawlförsamlingen. Betänkandet framhåller med förkärlek de misstag, som under det feberaktiga tillståndet år 1870 otvifvelaktigtbegingos af myndigheterna, och kastor allt det löje, hvaraf dess författare, hr Segur, varit mäktig, på de ofta barnsliga, teåtraliska och öfverspända. yttringarne af det lyonesiska fosterlandssinnet, på de i besynnerliga uniformer och med än besynnerligare namn uppträdande frivilliga kårerna, på de opraktiska krigsverktyg, de kulsprutor och de rörliga, med liar späckade skansar o, 8. v., hvarmed lyonesarne den tiden bråkade och på hvilka många onödiga summor nedlades. Den del af betänkandet, som rör Vogeserhären, afser egentligen att nedsätta general Garibaldi. Hans personliga ärlighet och keder kan betänkandet icke angripa; men det söker nedsvärta hans underbefälhafvare och soldater och att framställa hans ansträngningar till räddande af Frankrikes lra bom oförtjenta af Frankrikes tacksamhet. Det finnes dock fransmän, som ej vilja undandraga sig denna tacksamhetsskuld. Bland dem är amiral Penhost, som förklarat, att Garibaldis lilla här, ehuru sämst utrustad och i alla hänseenden styfmoderligt behandlad, var den bäst disciplinerade på den franska sidan år 1870. I Rysslands hufvudstad har man att vänta ytterst förnäma besök. Bland andra notabiiiteter, som inom kort skola komma dit, äro tyska kejsaren Wilhelm och schahen af Persien. Hvad den senare angår, så — de anordningar, man ännar t-7 naste emottagande, förn sama för hans på pråkt Ooungast Vara beräknade . vun glans, om man icke vill bli ställd i skuggan af gästen. Underrättelser Ena ingått från Teheran om de förberedelser,