Dagens Nyheter – 5 februari 1873, sida 3

mottaga on leverans af 46,000 gavär, hvilka han betalde med 4fr. 50 cont, således med 180,000 fr: Han hade att besörja deras ändring; men han håde verketaden att tillgå, det var hans affär. Ändriögeå kostade 11 fr. pr stycke, således 440,000 fr., så att han förtjonte 480,000 fr. Alltså inköpspris 180;000 fr.; ändring 440,000 fr.; vedeflag til markisen och grefven 1,390,000 fr., ren behållning 480,000 fr: Tillsammans 2,400,000 fr., hvilka Victor Emanuel måte betalat, Och hvad hände, då citadellens kommendahtet gjorde ministern föreställningar öfver ett sådant Boftelmnjando? Brefskrifvaren borätter bärom: År 1865 fick jag i Lille befallning att mot 350 fr. wtlemna ett parti gammal koppar, stål och jern, hvilket vär täråt 1,500 fr. Jag skref till krigsministern Randoh för att underrätta honom kärom. Samme man, hvilken marskalk Baraguay-AHilliers officielt betecknat såsom liton man, litet snille, litet mod (generslinspektionens rot) uppdrog, uppretad öfver min sjelftillit, åt min gamle vän, general Suzanne, direktör för ortilleriet i krigsdepartementet, att kalla mig till iaskttogande af min pligt, och här är brefvet, jag mottog från generalen: 4Min köre kommendant! Ministern har uppdragit åt mig att erinra er derom, att det är er förbjudet att göra don ringaste anmärkning, då han skickar er befallningar, och att det är or pligt att utföra dem. För finistern och på bans befallning. Divisionsgeneralen, direktör för artilleriet, Buzsnno. P. 8; Der har du, min gubbel4 4Jeg var nödsakad att efter hand utlemna 3,332 kavallerisablar i godt stånd mot ett pris af 1 fr, 80 cont. stycket, verkliga pri sot var 93 fr. alltså förlust 70,659 fr.; 18,070 infanterisablar i godt stånd mot 1 fr, 31 cent. st. i stället för 12 fr., förlust 193,147 fr.; 1,883 bsjonetter, elldeles nys, af gjutstål, till ett pris af 15 cent. Infanteriet hade aldrig fett dem, I dessa siffror äro icke kagsorsde vapen inbegripna. Jez lät sälja 95 belägringslävetter till ett medelpris af 39 fr. 25 cont.; de kovtade tjugu eller trettio gånger så mycket. Hade de skickats till Douai, skulle de kunnat användas; Såsom bränsle såldes 125 lavettramar af Eldre modell för 1,648 fr., hvilka kostat mycket pengar och hvilka, liksom lavetterne, hade kunnat begagnes der trä saknats. Mitt tålamod blef emellertid slut, då jag fick befallbing ett sälja 50,000 nya govär till ett pris af 4 fr. 50 cont. Jag motsatte mig detta, och då hr do L., iegens skap af ombud för ett bolag af köpare, kom för att mottaga levorsusen, vägrade jeg med bestämdhet att utlemna densamma. Jeg frågade honom om hens bolag gjorde goda affärer. Det har förtjont omkring åtta millioner på ett år, svarade han mig. Jag skref till goceral Suzanne för att förklara honom att jsg hellre ville lemna tjensten än sätta mitt namn i samband med en sådan operation som den sistnämda. (Jag mås ste nämligen underteckna protokollet.) Han talade derom med krigsministern, hvilken skickade en divisionsgeneral vid artilleriet till Lille för ait bringa mig till förstånd. Då denne inför mina otficerere och ordonnanser förklarade, att kejsaren ömskade förgiljningen, utvecklade jag för honom mina skäl, hv!ka han för öfrigt, vare det sagådt till hans heder, fann riktiga4, Öfverste Li6nards bref slutar sålunda: Der har ri nog för att kunna göra er en föreställning om de skamliga ockeraffärer, hvilka slutligen gjort Frankrike vapenlöet inför fienden. Det låter icke beräkna sig bur mycket penningar härigenom gått förs lorade och hur många likartade affärer bedrifvits, ty det som skedde i Vincennes och Lillo har upprepats på alla andra orter i landet4, — Dessa meddelanden tarfva inga utläggningar; de äro blott en ywterligare belysning af tillståndet i Frankrike under kejsardömet. eo MM VM X b jr