Dagens Nyheter – 5 februari 1873, sida 3

slttligen börjat yttra sig angående den egents liga hufvidsakeh, blef larmet äntu allmännare, och många ledamöter ropade: SVänta med fortsättningen till i morgon4, hvarvid de närmade sig dörren, likasom för att aflägsna sig. Taltisbnen lyckades emellertid återställa ördningeh och Gvarhålla de vied: både och oroliga, så alt sössionen icke slitades förrän låbgt efter den vahliga tiden. 4De politiska häktningarne i Paris forträttasX, skrifver den 29 jan. on korrespondent till Köln, Zeitung; Soch i går och i dag hä dö förekommit i talrikaro mängd än vanligt. De uti Lyon och Narboanö i beelag tagna papper, som tillhört åtskilliga medlemmar af den s. k. Internationale, na giftit pöllson ahlödbing till åtskilliga arresteringar i Belleville och Montmartre. Igår kl. 3 gafs befellning om häktningarne, och kl. 5 fördelade sig folisbetjeningen, för at kunna handla samtidigt på så många sti len soth tööjligt och undvika att väcka uppseende. Ii dag hasatima pölisbetjonter tippsökt dem; som de i går icko lyckades gripa, men antalet af de i dag arresterade uppgår blott till nio, tindet dst att i går ieke mindre än sertio personer beröfvades friheten. Ållenäst i oorra jernbanans verkstäder häktades 32 asbetire, Tio af omnibtisbolagets arbetare ech tjenstemän ha fått dela samma öde. Do strängaste husvisitationer egde rum på Myrrhagatan. Detta polisiyndigbetehs tillvägagående framkallade en sådan förskräckelse i GVvafteren Belleville och Mortmartro, att under aftonens lopp sarntliga öl och kaffeserveringsställen voro nästan alldeles totms: De eljöst så larmande Parisarbotartie talade sakta med hvarandra och undyekö försigtigt att skocka sig tillsammans, för ett ej väcka polisens tipps märksamhet. Flortalet fruktade, att steringarna gällde nationslgafdister från kommunens tid; och som Parisarbetarne allb: sammans i mer eller mindre grad deltagit i händelserna mellan don 18 och 31 maj 1871, var paniken allmän. Ännu i dog råder fruktan i dessa stadsdelar, ty ryktet har betydligt öfrordrifvit häktningarnes antal. Bland do bäktade pefsonerfa befinner sig en viss Metris, chef för Interpationales sektiön i tvarteret Montmartre. Han blef gripen kl. 2 på morgonen i följd deraf att en bland hsns arbetare förrådde honom. Dessa höndelser ha gjort ett nedslående intryck, Tidningen la France, hvilken man åtminstone icke kan misstänka för någon synnerlig välvilja mot de radikala och Internationales medlemmar, säger derom: 4I England visas en vida större fördragsamhet; der tillåtos det att uttala alla olika meningar, såvida de icke leda till oordningar. Vi finna icke, att det allmänna lugnet derför störes mera der än hos oss, Det bästa vore kanske att följa detta föredöme och visa sig mindre ifrig att vid hvarje tillfälle skrida till våldsamkoter. När ett konservativt blad, som la Franco, talsr på detta sätt, så kan man lätt föreställa sig, hvilket språk de radikala tidningarne och Paris arbetare föra. För öfrigt har hr Thiers redan sedan längre tid tillbaka blifvit allt mindre populär i arbetareqvarteren, och de senaste arresteringarne ha återuppväckt des gamla, till en del inslumrade hatet. Hvad de nyligen häktade bankdirektörerna angår, har strängheten mot dem blifvit ytterligaro skärpt. De ha transporterats från Conciergeriet till fängelset Mazas och hållas fortfarande afstängda från all beröring sing emellan eller med andra menniskor, En vän till en af fångarne hade bedt herr Fourcand, deputerad för Gironde-departementet, att han skulle lägga sig ut för den arresterade hos ministorn Dufaures generalsekreterare, hr Durier; men denne svarade hr Fourcand, att det var honom omöjligt att göra något, emedan undersökningen bragte i dagen allt mera graverande omständigheter. Storsigillbevararen är besluten att gå tillväga med den största stränghet mot samtliga brottslingarne, af hvilka de flesta ännu befinna sig på fri fot. Han vill rensa den finansiolla marknaden och sträfvar dervid för ett dubbelt mål: han vill dels låta lagons atm träffa de bovapartister, som äro invecklade i denna sak, och dels fästa allmänhetens uppmärksamhet på vådan af att köpa industriella värdepapper samt dymedelst förmå densamma att nedlägga sina penningar i statspapper.4