Dagens Nyheter – 5 februari 1873, sida 2

Rörande postkupeexpeditionen. Ur Göteborgs Handeltoch Sjöfartstidning neddela vi följande ytterligare upplysningat ingående ett här oftor samma tidning omaladt förhållande med resepostexpeditören Palmerantz. Meddelandet af dessa upplysningar har ofrivilligt blifvit fördröjdt: ill redaktionen af Göteborgs HandelsTil 7 och Bjöfarts-Tidning. I anledning af en i eder tidning den 17 d:s införd, insänd artikel, innehållande, blanu aunav, förmiälan om en i vestra stambanans postkupåexpeditioner af dåvarande t. f. teBepostexpeditören H. Palmerantz begången stöld af bref och klander öfver, att ehuru Palmecrantö vid densäms mas begåendö blifvit gripen ä bar gefning al tvenne med honom tjenstgörande namngifna postexpeditörer, någon häktniogsåtgärd ej af mig blifvit mot honom vidtagen, får jag anhålla att härmed få till Handelstidningens läsare meddela följande: AR RA Af härhos bifogade intyg från nämda resepostexpeditörer torde få anses framgå: 1:0) att ingen af dem sett Palmcrantz tillgripa några bref; 2:0) att de väl misstänkte, att genom Palmcrantzs förvållande tvenne bref wundankommit; men att de inke med såkerhel kuute, mot hans förnekande, påstå att så var; och 3:0) att denna deras misstanke af Engström den 25 sistlidne december meddelades mig, som vid tillfället befann mig ute på tjensteresor, enskildt å mitt tjensterum, utan att. han knnde åtaga sig bevisa Palmtrantis brottslighet. Cm nu härtill kommer att, enligt k. generalpoststyrelsens reklamationsbyrås diarium, antalet af de reklamationer, som under sistlidot års genare hilft utstälts till förklaring af de härunder lydande postkuptexpeditioner och poststationer, inalles uppgår till 22 stycken — deri inbertiknad en rörande ett rekommenrderadt bref, hvilket fet klamanten sjelf fick utqvittera — och hvilka reklamationer icke endast angingo bref, som skulle af Palmcerantz blifvit behandlade, så torde lätt inses, att jag saknade hvarje skäl för begärande af Palmerantzs häktning och att jag hvarken kunde eller borde hos k. generalpoststyrelsen göra någon anmälan om ifrågavarande sak, då något som helst verkligt bevisicke var att förete. Då Palmcrantz deremot redan förut talat om aft för ein sjuklighets skuld taga afsked, och jag dessutom af andra inom postkuptn förekommande förhållanden gerna såg honom lemna sin befattning, inskränkte jag mig till att uppmana honem inkomma med sin afskedsansiökan. På insändarens öfriga påståenden är det min icke tillständigt att ingå istaromål, ehuru mycket de än torde tarfva belysning. Stockholm, af postinspektionen å vestra stambanan, den 20 jan. 1873. — P. Ch. Beraman. Det bifogade intyget lyder sålunda: I följd af en i Göteborgs Handelsoch Sjöfarts-Tidning för den 17 d:s intagen artikel, rörande f. d. postexpeditör H. Palmerantz, få Vi meddela följande: Att vi en dag under sietlidne månad i tjenstgöring tillsammans med Palmerantz sågo honom upplägga tvenne bref i ett fack, der de icke skulle läggas, och hvilka sedermera itke igen: funnos; att Palmerantz, som ensamt handbade dessa bref, blef af oss tillfrågad hvart de tagit vägen, men kunde derför icke redogöra, förklarande endast att icke hafva fäst vidare afseende vid dessa än alla de öfriga; att vi visserligen icke sågo honom taga brefven, men att saken föreföll oss så misstänkt, att jag, Engström, vid postinspektör Bergmåns hemkomst enskildt anmiilde förhållandet. Stockholm dåd. 20 jan. 1873. J. A. Engström, Thore Lindström, postexpeditör. postexpeditör.