Dagens Nyheter – 5 februari 1873, sida 2

nade med ens damluckan för talets så länge instängda böljor, och han svarade med en röst, som icke längre var hviskande: Jo, jag är inbjuden af himlen sjelf med beskyddarens rätt och pligt att vaka öfver den, som så nyligen varit hans skyddling. Jag ör inbjuden såsom räddningens genius för denna stackars oerfarna flicka, som inte ens tyckes märka de snaror och de försåt, af hvilka hon är omgifyen; jag är inbjuden som broder, för att hindra en broder att bli em bedragare, en förförare, en skurk. Skurk! röt Emanuel, och hans händer sammanknötos. Clara skyndade under outsäglig ångest att stänga dörrarne, som ledde ut till den öfriga våningen. Ja, en skurkX, fortfor Joachim med dof röst. Eller har du kanske omtalat för din unga värdinna här, med hvilken du vid min ankomst syntes så ömt förtrolig, att du för en vecka sedan i din hemort, ehuru ännu i hemlighet, förlofvade dig med grefve Erland Ebenbhjelms enda dotter Lejla, och att vid din hemkomst om åtta dagar ert bjerteförbund skall firas med en lysande fest på herregodset Lindboholm? Nej, nej! Af barmhertighot säg, att ni endast skämtar, att ni endast vill skrämma mig! utropade Clara med bjertslitande ångest vch fattade Joachimg hand, medan hon föll ned på pina knän vid hans sida.