Dagens Nyheter – 3 februari 1873, sida 2

En historisk upplysning, som ej saknar intresse vid bedömandet af 4Tysklards eröfringskrig mot Danmark, har i dessa degar blivit offentliggjord. Bland de kortfattade biografiska notiser om baron Blixen-Finecke, hvarmed vi beledsagade underrättelsen om hans död, förekommo äfven några ord om att han en gång var sysselsatt med att på fredlig väg lösa frågan om Danmarks tyska hertigdömen. En man, som stått i nära förbindelse till den aflidne, pastor V. Scholor, medelar nu i en dansk tidning följande redogörelse angående det verkliga förhållandet med denna i många afseenden märkliga och hemlighållna tilldragelse: Då det tyska förbundet i september månad år 1863 var i begrepp att verkställa den bebådade exekutionen i Holstein, vände sig Blixen-Finecke, som insåg att det skulle urarta till krig och som redan år 1862 håde uppgifvit allt hopp om hjelp från fransk sida, omedelbart till Bismarck, hvars planer icke öfverensstämde med förbundets, och framställde för honom sina tankar om att Danmarke tyska förbundsland skulle kunna göras till en sjelfständig stat med den uttryckliga förklaringen, att Schlesvig låg utom förbundets maktområde och att hvarje embetsman i Schlesvig skulle vara mäktig de båda språken och i sin embetsförrättning rätta sig efter befolkningens språk. Bismarck telegraferade omedelbart tillbaka, att han på ögonblicket ämnade resa till preusserkonungen i Baden-Baden för att förelägga honom detta förslag, och några dagar derefter erhöll Finecke derifrån följande egenhändiga skrifvelse: CMin konung har bifallit ert förslag. Såframt den danska regeringen vill ordna saken på detta sätt, skall Preussen ansvara för att intet anfall skall göras i Holstein. Jag hoppas snart få det nöjet att helsa eder som kollegat. — Blixen-Finecke reste då till Fredrik VII på Glicksburgs slott med detta bref, och kungen tycktes i början välvilligt lyssna till hans förslag; men från och med sin födelsedag den 6 oktober (då konseljpresidenten Hall, d, v. prins Oscar m. fl. kommo tillstädes) blef han dragen åt ett annat håll, så att han icke mera ville höra talas om detsamma, men hoppades på Dannevirke och på hjelp från Napoleon, hvilket äfven under de sista dagarne i hans lif stod fram i hans förvirrade uttryck på franska. Samtidigt spredo sig dunkla rykten om Blizen-Finecke som landsförrädare. För att rädda sin heder mot dessa, visade han en dag i riksrådet sitt bref till Hall; hvilken han hoppades vinna för den plan, som han sjelf blifvit afskuren ifrån. Ty visserligen var han en afsvuren fiende till Hallska politiken; men fäderneslandets nytta gick honom framför allt. Bismarck vidblef att hoppas på sämja med Danmark, men då han fenn, att den danska regeringen, i sin ifver att göra Eiderstaten till en enhet, lät den holsteinska förvundsangelägenheten ligga orörd och icke aktade språkordningen i Schlesvig, varnade han i november tillika med flera i det danska riksrådet mot den nya författningen. Frågan blir derför om icke Blixen-Finecke den gårgen varit ögonblickets man och om icke Bismarck, till genomförande af sina tyska eröfringsplaner, föredragit ett vänskapligt förhållande till Danmark. Stort furstemöte. Kejsarne af Ryssland och Tyskland, schahen af Persien, konungarne af Italien, Belgien och Holland, furstarne af Rumänien och Montenegro och prinsen af Wales ämna besöka utställningen i Wien. Konungarne af Sverige, Spanien och Grekland lära tillkännagifvit att de äro hindrade att denna sommar komma till Wien. Vesuvius har åter börjat visa tecken till oro. Lördagen der 25 januari blefvo stora massor af glödgade stenar uppkastade, och flammor uppstego på flera ställen, medan tjocka rökmoln utbolmade från kratern. Fp hr AV