Dagens Nyheter – 1 februari 1873, sida 3

lemnat staden för åtnjutande af semester, blef följden den, att expeditionerna icke kunde afsändes förr än i september månad. (Forts.) Utr ikes-Nyheter, Rykten om en fullbordad fusion mellan orieanisterra och legitimisterna cirkulera för närvarande inom den utländska pressen. Tidningarne Figaro och Union, af hvilka den förstnämda är en bonapartistisk och den senare en legitimistisk organ, med delade den 26 jan. ett nytt bidrag till de många berättelser, hvilka äro i omlopp angående det goda förhållande, som inträdt mellan grefven af Chambord och de orleanska prinsarne. Enligt Figaro, skall hertigen af Nemours den 23 ha yttrat till general Mandhuy (legitimist): SAlla orleanska prinsar vilja följa grefven af Chambord, som i vår tanke är den ende möjlige konungen af Frankrike, han må nu föra hvilken fana som helst4. Med anlcdving af denna notis har hertigen af Nemours genom sin sekreterare, hr Jules Gauthier, låtit i nyssnämda tidning införa ett beriktigande, hvari det heter: Prinsen sade att, om den konstitutionella monarkien en dag följd af nationens vilja skulle komma att återupprättas, den äldste bland prinsarne af Frankrikes konungafamilj, enligt hans mening, vore den naturliga represertanten för den monarkiska iden; att denna i alla händelser icke inom hans ätt skulle finna någon medtäflare, och att de orleanska prinsarne ofta uttalat sig i samma anda4. I detta publicerade meddelande förklaras vidare rörande ifrågavarende yttrande till general Mandhuy, att hertigen, efterZatt ha erinrat om att Frankrike på senare tiden ofta ombytt fana och kokard, velat för generalen uttrycka den åsigt, att när en nation ombytt färger, så är det ingen skam för någon af dess medlemmar att göra detsamma. TI Indpendance Belge snmärker, beträffande denna förklaring, att hertigen af Nemours, den mest legitimistiske bland orleanerne, sålunda uttryckligen tillkännagifvit, att han anser det tillkomma nationen att välja sin fana. Men det är just mot detta grefven af Chambord på det bestämdaste protesterat i det beryktade manifest, han utfärdarde i juli år 1871, hvilket manifest omintetgjorde alla frukter, som dittills vunnits genom fusionisternas oförtröttade sträfvanden. Det vill emellertid af ofvanberörda yttrande, äfven i dess beriktigade form, synas, som hade orleavisterna verkligen gifvit efter i striden. Uti ett bref från Paris till Köln. Zeitung heter det, att grefven af Chambord nu möjligen kommer att hörsamma sina vänners böner samt lemna Frohsdorf, för att bosätta sig i Paris eller i dess närmaste omgifning. I alla händelser har det närmande, som egt rum mellan de rojalistiska fraktionerna, verkat derhän, att det konservativa partiet inom nationalförsamlingen numera uppträder med större fasthet än någonsin förr. Hr Thiers bar från kejsar Frans Josef mottagit en inbjudning ett bevista verldsutställningen i Wien. Tidningen Evenement säger sig ur säker källa ha erfarit, att hr presidenten också ämnar infinna sig vid expositionen samt bo hos franske ministern i Wien. Han hoppas i den österrikiska hufvudstaden träffa furst Bismarck, med hvilken han sålunda får tillfälle att konferera rörande garantierna för den sista milliarden. Den historia, som Sågur skrifvit om CVogesarm6nX, öfver hvilken Garibaldi i senaste fransk-tyska kriget förde befälet, är ingalunda uppfylld med smicker. 8Så heter det, bland annat, i slutet af arbetet: Denna framställnivg af verkliga fakta bevisa, att en icke regelbundet ordnad kår hvarken innebär någon garanti för intendenturens regelbundna verksamhet, såsom en organiserad armå, ej heller för nämnvärda militära operationer. Man bör till och med skatta sig lycklig att denna frikår icko vände sina vepen mot samma land, som den skulle försvara. Vi anföra hvad som yttrades af br Chopin, förutvarande polisprefekt, inför kommissionen, com skulle undersöka anledningarne till händelesrna den 18 mars: CNågra dezar före den 18 mars inträffsde förstärkningar till insurrektionen och från denna stund förändrade Paris fullständigt utseende. Folket, som tillströmmade, var från östra armån och tillhörde den frikår, som upplöstes i Lyon — det var garibaldister. Vi sågo vär de inryckte i Paris; de buro röda skjortor, och påfågelsfjädrar svajade öfver deras hufvaden. Det var en maskerad, om man så vill, men det var den insurrektionella armån, eom afslutat sin bildniog. Jag fick här (i Verssilles) sedan ytterligare bevis härpå. Ja3 öfvervar förhöret med de först gjorda fångarne af det band, öfver hvilket Flourens och Dufaure förde befälet. Med största bestörtning fann jag att af tre fångar var det åtminstone en som tillhört östra armåna och kommit från trakten af Lyon. Jeg vet icke om de siffror, eom jag hörde nämnas, äro fullt exakta, men man sade mig att omkring 18,000 man från den upplösta frikå-en förökat upprorsarmåns I Damia stela Tan Ze 0å menkat mar höjd