LUVA -—-—skulle residera. De drucko sitt te vid fru Flankes eget bord, och värdinnan uppbjöd all sin älskvärdhet för att uppmuntra de skrämda dufvorna. Arma små fåglar! Så hade de då sjelfmant låtit fånga sig i de fina silkesmaskorna, och utan motstånd låtit sätta in sig i den grånna förgylda biten. SKulle de lemsa den, qvittrande af fröjd öfver sin återvunna frihet, eller förgiftade af de förrädiska läckerheter, som i fångenskapen utgjort deras dagliga spis? XI. I Alhambra. Medan Clara och Eleonora Fransoni, tack vare sin omtänksamme, och — att döma efter utseendet — så ytterst.grannlage beskyddare, alltmera gjort sig förtroliga med Stockholmslifvet, dess nöjen och förströelser; medan de dagligen togo lektioner i diplomatiska kårens fruars språk af en infödd fransman, och nästan som viljelösåa Tedskap läto sig handteras af deras blifvande lyckas verkmästare; medan de i sin längesedan i besittning tagna vånivg sågo snickare och tapetserare taga mått till de blifvande eleganta skåpen, hyllorna, borden och divanerna; medan de på lediga stunder