-— SV Jag tyckte vid mitt afskedsbesök hos er att resan . var bestämd såsom till i öfvermorgon. Nej, nog upplyste vi om rätta dagenX, anmärkte Clara: rodnande. mt KPå fredagen, sade jag ett par tre gånger, tillade Eleonora med strålande ögon, och glad öfver att ba fått en sådan reskarirat. q CAck, ja, jag var så tavkspridd, urskuldade sig Emanuel. Jag hade så mycket affärer-:att tänka på; och just ön sådan affär tvingade mig att nu resa till vårt filialkontor i Stockholm. Det går an att min-får nu är hemma och sköter om våra angelägenheter i mitt ställe. Abdon! Kom hit, din latmaskl Abdon, som var lifligt inbegripen i att för ett par täcka bondflickor beskrifva trakten och ställena dem ångbåten passerade, flög snabb och vig sam en svala mellan resenärer och kappsäckar fram till sin husbonde. Hvad befaller min nådiga patron? Min nådiga patron befaller chokolad och tårtor åt de -här unga damerna, men rykande varmt och det bästa huset förmår. Helsarestauratrisen, från mig. : De unga fickorna framsade ett par blyga protester. KVi ha så nyss spisat frukostX, försäkrade Clara. Sjön suger, säger ett simpelt ordspråk, mina unga. väninnor; och en höstdag på resande fot kräfver allt sin försigtighet. Tillåt mig svepa den der sjalen litet tätare kring