mäl mellan 4 stenkolsbärare å ena sidan och stadskassör Montelius å den andra. De fyra stenkolsbärarne (hvilkas namn äro P. O. Johansson, A. Hartwig, S. Carlsson och L G. Berggren) hade nämligen yrkat orgättning af hr Montelius med tillssmmans 81 rår för den skada deras klädes persedlar lidit!vid släckning af en eldsvåda, som den 11 augusti förlidet år utbrutit i ett hr Mon: telius tillhörigt brädskjul, beläget straxt invid Konradsberg. Hr Montelius, hvilken visserligen ej bestred att kärandena möjligen kunde ha fått sina kläder brända, förklarade emellertid att han, som ej begärt deras biträde vid eldsläckningen, icke ville gifva dem mer än 3 rdr hvardera. Som kärandensa ej voro nöjda med denna ersättning, utan yrkade att åtminstone bekomma 8 rdr hvar: dera, fingo parterna afträda, under det rätten öfverlade, och blef rättens beslut det, att, oaktadt det är ostridigt att kärandena hjeolpt till vid släcks ningsarbetet, likväl och som det är lika ostridigt att de ej blifvit anmodade derom, så finner rädhusrätten det do ej lagligen kunna tillerkännas någon ersättning. LANDSORTEN. Rättegången mot flottningschefen J. Ström, som för ungefär fem år sedan ställdes under åtal vid Lycksele häradsrätt för ätt hafva rådt eller hulpit till att de lika namnkunniga 114 (eller 117) sågstockarne blefvo utskjutna frän Djupskoloafvan i Lycksele natten mot den 12 juli 1867, är nu afgjord så till vida, att hr Ström .den 13 dennes vid nämda rätt med hög och säker röst fullgjorde den honom såväl af underrätterna som högsta domstolen ålagda edging efter de särskilda föreskrifter k. m:t derom meddelat. Det skall un: der sådana omständigheter blifva intressant erfara hvilken som skall ersätta alla de med målet förenade betydliga kostnaderna. (U.) äsbkragderna i Halmar. Allmänna åklagaren har uttsgit slämning å den i stadens tjenst varande. PB som angifvits ha med hotelser m. m. vid Balkplanen axfallit en gift qvinna; denne är stämd till ansvar för förseelse en igt 11 kap. 15 2 straftlagon (fridsbrott på allmän plats). Magistraten har tills vidare sfstängt samma person från tjenstgöring och förordnat annan person att hans befattning under tiden bestrida. Den anfsllna hustrun har dan 18 dennes nedkommit för tidigt med ett dödfödt foster, och magistraten har med anledning deraf anmodat läkare att anställ, besigtring och obduktion å liket, för att dödsorsaken må, så vidt möjligt är, utrönas, samt att derjemte meddela magistraten embetsberättelse öfver andra harmed sammanhängande omständigheter, hvarjemte skrifvelse angående hela denna sak till länsstyrelsen ingått. . Protokoll öfver magistratens och polisens undersökningar angående dessa saker lära blifvit af kon. befhde till civildepartementet insända Mord, I Värings församling bodde en man, vanligen kallad Krono Sven, hvilken, emedan han hade varit mer än tillåtligt elak. mot sin hustru, härför blifvit dömd till -en månads fängelse. Fänelsestraftet förekom honom så svårt. att han, beriad derifrån, yttrade: aldrig skall jag angifva någon, han må nu göra mig så illa som helst. Han lefde nu fränskild sin hustru. Onsdagen den 9 dennes mötte hån henne vid Långebro, straxt vid Kärra marknadsplats, dervid de samtalade något med hvarandra. Följande morgon påträftades mannen liggande på landsvägen, blödande af flera knifhugg, men likväl vid full sans. Våldsverkarne hade, sedan de tillfogat honom nämda hugg, kastat honom i ett vattenfyldt dike, hvarur ban likväl efter många ansträngningar krälat sig upp på vä en, der han nu låg, oförmögen att kunna röra sig. en olycklige bars derifrån af några tillstädeskomna karlar och oaktadt han tillfrågades, hvilka hans banemän voro, vägrade nan likväl envist att omtala det. Några timmar derefter afled han i svära plågor. ågon spaning på bofvarne har ännu icke lyckats erhållas. (Sköfde tidn.), än. Jönköpings Dagblad berättar: ÅA hemmanet Föreberg i Hjelmseryds socken af Vestra härad ekedde natten mellan den 21 och 22 dennes inbrottsstöld hos prostinnan Hjelmqvist, hos hvilken voro boende hennes moder, prostinnan Östberg, och syster, enkefru Gustatseon. Vid 2-tiden inträdde två okända manspersoner genom köksdörren in till de båda förstnämda. De hadeo itysthet uttagit köksfönstret och tändt ett ljuss som påträf. fats i köket. och tagit der befintliga handdukar på hufvudet, för att så mycket säkrare förblifva oigenkänliga. Fru Hjolmqvist var vaken vid det de inträdde med tändt ljus i banden och hvar sin skarpslipade knif samt derjemte ett upplyftadt betsman. Vid deras inträde uppgaf fru H ett rop, då fru G.. som låg i ett rum intill, vaknade och steg upp. Nidingarne med sina mordvapen gingo fram till fru H:s säng och befallde henne taga fram guld, silfver och penningar, i annst fall skulle de alla se sitt sista Vid hennes svar, att hon icke egde annat guld än de ringar hon hade på sin hand, tilläts hon få behålla dem med vilkor att taga fram allt annat. Hon och fru G. måste derefter följa dem i rummen, dervid tjufvarne påträffade och sedan medtogo omkring 70 rdre, 12 matskedar, deraf 10 af silfver och 2 af nysilfver, en förläggs, sked samt en större gräddskål af förgyldt silfverOmkring 150 rdr, som förvarades å annat ställe. fingo de ej fatt uti. Då de sågo tjenstepigan röra sig, i afsigt att stiga upp, yttrade de: Om du rör dig, sticka vi knifven i dig. Efter en mängd svordomar atlägsnade de sig sammå väg de kommit. SSE EAS