Dagens Nyheter – 28 januari 1873, sida 1

oo ALM Vi arbeta ju båda i denna industris tjenst, och om min ärade bror mera ensidigt håller gig till jernoch trävaror, för att inte tala om lifsmedel, så har jag ett större spatium och en rikare profkarta för de alster jag omsätter. Vi äro ju således i grunden köpmän båda två. Häruti ligger intet oförnuft, såvidt jag kan förstå, interfolierade grefve Erland med ett spetsigt leerde. CVisst inteX, fortsatte köpmannen, men att förändra en ung mans hela lefnadsriktning, vore oförnuft. Att ställa honom i den slafviska ställningen af en för sin utomordentliga lycka och ära alltid tacksam och undergifven äkta man, som till gengäld för utmärkelsen att ha blifvit befryndad i en högättad familj kanske skulle kasta öfver bord sitt köpmannanamn och sin affärslycka, och i stället eftersträfva utmärkelser af det barnsliga slag, som också kommit mig till del — dock utan att jag fikat derefter — gubben Minning fingrade på sin kraschan — detta kallar jag i sanning oförnuft. Men, min ärade bror talar här om saker, på hvilka jag inte det ringaste anspelat, svarade grefven lugnt, för att ej synas det ringaste intresserad; Csaker, som måhända verkligen köra till kategorien oförnuft. Hvem har här talat om så intima förbindelser som ett giftermål? — Jag har blott antydt omständigheten, att en liten förtjusning å Emanuels