Dagens Nyheter – 27 januari 1873, sida 2

upp den andre4, tänkte småstadsköpmannen, hvilken af menige man titulerades: kungen i XR, Vi behöfva kanske icke namngifva staden. I ett litet praktfullt kabinett, hvars väggar och möbler voro kläddn med samma sorts blommiga, purpurfärgade siden, sutto grefvinnan Ebenhjelm och hennes vackra dotter Lejla, hvilken under föregående sommaren väckt så mycket uppseende i Marstrand. Lejla var en högväxt blondin, en förskönad upplaga af sin fru mor, som bar sitt stolta hufvud ett halft qvarter högre än sin lille man, ehuru denne genom sin intelligens och sin energi lyckats tillvälla sig husbondeväldet. Den sköna grefvedottern, enda barnet till sina föräldrar, omsvärmades vid badorten af en skara beundrare, men framför alla tycktes hon utmärka den unge grosshandlaren Miinning, med sitt glädtiga lynne, sin qvickhet och sina lordfasoner. Han hade i Lejlas ögon blott ett enda fel: sitt plebejska namn; ty hon hade ärft icke så litet af sin mors bördsfördomar, hvilka deremot hos fadren blifvit något mera afnötta — en följd af hans ständiga beröring med affärsmän. Emanuel hade i sällskap med sin far åtskilliga gånger gästat Lindboholm, och hans ridderliga uppmärksamhet mot både mor och dotter, i förening med de skrattsalfvor han alltid aflockade dessa — genom sin vid dessa tillfällen tyglade uppsluppenhet, men glänsande