Dagens Nyheter – 23 januari 1873, sida 1

Nu framtog enkepostmästarinnan ur sin klädningsficka med mycken högtidlighet ett ltet vil försegladt peket, hvilket hoa med en drottnirgs Värdighet öfverräckte åt sin sistkomna gäst, hvilken, utan att mottaga det, enåast mätto henne med undrande blickar. CVar god och mottag detta paket och öppna det i allas vår närvaro, om ni så önskar, horr Granat. CHva hva? Ska jag?4 mumlade gubben Staffan. Jag har länge varit betänkt på detta steg. Rör det huset Männing? Nej, endast dess första trotjenare. Var så god och öppna! Det är er egendom ni håller i handen. Visste inte jag var någon egendomsegaroe. Men låt gå då! Medan bokhållaren varsamt öppnade sitt paket, flyttade sig de nyfikna qvinliga gästerna helt tätt kring den gamle. CÄr det något, som ska delas? puttrade den oförbätterlige, i det han gaf de nyfikna en af gina barskaste blickar. De tre fruntimmerna ryggade så hastigt, att Angelique Jackelin satte sig i Ulla Dunders lilla knä, och denna gaf till ett anskri, hvilket i sin ordning gaf anledning till skallazde munterhet. Alltid blir det något spektakel vid folkträngsel4, brummade förre sergeanten, utan att röra en enda af löjets muskler. EREMITEN, ÅF JOHAN JOLIN, 10.